Eva Ström
Translator
on Lyrikline: 5 poems translated
from: الانجليزية, العبرية to: السويدية
Original
Translation
After Returning From A Voyage Of Exploration
الانجليزية | John Mateer
On the pillow John Mateer’s sleepy head
is a goldfish bowl aswirl with Venetian water,
and on that galleon, that luminous toy,
he is at the helm, telescope to his eye,
swearing he can’t see Australia.
And when his caravel glides into the Tejo,
as poised and cerebral as a black swan,
he calls for a glass of port and a pastel de nata,
then takes to his bed in a quiet hotel in Alfama,
and dreams the dream:
that one day there will be a poet
named John Mateer, just as there was once,
off the edge of maps, a monster
called Australia.
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin 2010
Efter att ha återvänt från en upptäckssresa
السويدية
På kudden är John Mateers sömniga huvud
en guldfiskskål med en virvel av venetianskt vatten
och pä den spanska galleonen, denna lysande leksak
står han till rörs med kikaren vid ögat
och svar att han inte kan se Australien
Och när hans karavell glider in mot Tejo
så värdig och cerebral som en svart svan
beställer han ett glas portvin och en pastel de nata
och går till sängs in ett rofyllt hotell i Alfama
och drömmer drömmen:
att det en dag ska finnas en poet
vid namn John Mateer, precis som det en gång fanns
bortom kanten av kartorna, ett odjur
vid namn Australien
Eduardo
الانجليزية | John Mateer
You spoke my name in King João Library,
the hall closing in around us, the gilt-lined tomb
of a sinking carrack. According to my translator
in the preamble to reading your poems you envied me:
He is a white African; I am desterrado. I imagined you asking
how many slaves were transmuted into the gold embellishments
curling baroque and serpentine around us and whose skin
was used to bind the books entirely? We had hardly spoken
and yet were comrades, sharing memories: I wanted to ask
if back in Laurenço Marques you ever knew Mia Couto.
Or that tropical panda Malangatana? Or, maybe, Wopko Jensma?
(That albino shadow whose gibberish was a blues, whose saudade
remains a book of photos of The Poet gradually disappearing
on the beach said to be Maputo.) You spoke
JOHN MATEER into the dark of King João Library
and were closer to my name than I will ever be.
from: The Humanism of Friends
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin 2010
Eduardo
السويدية
Du sa mitt namn i kung Joåos bibliotek
medan salen slöt sig runt oss, en sjunkande karacks
guldfodrade grav. Enligt vad min översättare sa
i inledningen till din poesiläsning avundades du mig:
"Han är en vit afrikan, jag en desterrado." Jag föreställde mig
att du frågade hur många slavar som hade förvandlats till utsmyckningarna
av guld som ringlade barockt och ormlikt runt omkring oss
och vars hud användes till att fullständigt binda in böckerna ?
Vi hade knappt talats vid och var ändå kamrater, som delade minnen:
Jag ville fråga om du där borta i Laruenco Marques någonsin kände Mia Couto.
Eller den där tropiska pandan Malangatana? Eller kanske, Wopko Jesma?
(Den där albinoskuggan vars rotvälska var en blues, vars sandade
förblir en bok med fotografier av Poeten som långsamt försvinner
pä stranden som sägs vara Maputo.) Du sa
JOHN MATEER in i mörkret i Kung Joäos bibliotek
och var närmare mitt namn än jag någonsin kommer att bli.
אטלנטיס
العبرية | Israel Bar Kohav
ברמת יצחק כל מראות העולם,
מאורוות קולנוע לילי אל צינוק הממתקים של יורם
ריח תפוזים ויסמין, דקלים קרחים
קוני למל מוציא את ירוקיו בלב העוני של שנות השישים,
באולם הליברלים בר מצווה בשוקולד מריר,
באין אורחים נאספו עניי הרחוב להסב סביב שולחנות נייר.
ברחוב באר שבע עמד השרב, הילדים שיחקו, נשים שמנות
צקצקו במרפסותיהן ואנו ידענו שרמת יצחק היא העולם.
במזרח בית ספר פרדס אגדי נטוי על חולות,
מורות מסתוריות נתנו צווארנו בעול,
בכל בוקר נגלתה המורה בלהה בקדושתה:
"קיבלו קיבלו הרי אפרים קורבן צעיר חדש,
הוי נומה נומה חברנו ושכב לנצח שם,
כמוך גם חיינו נקריב למען העם."
והמת שכב ענקמוני על
הר אפרים בקור ובגשם, מצפון להר הלוויתן, הר געש כבוי.
במערב נהר מודיעין ובמעברו האחר ארץ גבעתיים
ושם הסנדלר יוסף בעל הזרוע מסור לנעלי השכנים.
בדרום רחוב הרכסים במרפסות הקיץ יצאה היתומה להשתגע
נוכח ירח בעל עין אחת של רמת יצחק.
בגני משק עזר ראינו בבוא החורף, בעלות האור בבתים קר היה
בחדרים נסתרנו תחת שבע שמיכות העולם מפני גשם עצום.
יוסף הירקן באידי עראק כרע תחת ארגזים כאטלס,
בגן בר אילן ריצרצו נדנדות וריח עצי עופרת, מן המרפסת נשקפו בני צחייק שלמדו בעל פה את התנ"ך בעצת אימם.
אסתר יחזקאל מרח ד"ר כהן הייתה אסתר המלכה,
יעל שרון מרחוב המאה ואחד הייתה שושנת העמקים
בין חתולים, עיתונים ודגים נשאנו,
אבישי ברוורמן יצא אל בנק העולם,
אורלי שטיינגרט הייתה היפה בנשים.
נוסד העולם במגרשי חול, אחר כך המראנו לירושלים
והכול נסו לדרכם למלוך בחייהם ולא הייתה רמת יצחק בעולם,
נטויה בין שמי מודיעין לשמי הרוא"ה,
נסתרת בין ארץ גבעתיים לרמת גן בין הרים שגיאים וגאיות
בנוף חול בארץ לא זרועה.
מתוך: פסוקי ירח, הקבוץ המאוחד 1999
from: Pesukay Yareah
Tel Aviv: Hakibbutz Hameuchad Publishing House/Tel Aviv Fund for Literature and Art, 1999
Audio production: 2008 Literaturwerkstatt Berlin
Atlantis
السويدية
All världens syner fanns i mitt kvarter:
Lillys baracker för film och Yorams skjul för godis,
doften av apelsiner och jasmin, skalliga palmer.
En skojare prålade med sina dollar i 60-talets fattigdom,
en bar mitzvah med mörk choklad ägde rum
i den nedgångna salen för det liberala partiet
När gäster fattades bjöds de fattiga grannarna in till pappersborden.
På Beersheva-gatan stod hettan still, barnen lekte, kraftiga kvinnor
smackade med tungan på balkongerna och vi visste att Ramat Isaac var världen.
I öster, den legendariska Pardes-skolan i sanden,
Hemlighetsfulla lärare travade bördor på oss
och på morgonen uppenbarade sig lärarinnan Bilha i all sin helighet:
” Efraims berg har tagit ett ungt, friskt offer.
Så vyss, lilla vän, och vila i frid.
Som du ska vi offra våra liv för vårt land.”
Och det väldiga liket
låg på Efraims berg i kylan och regnet,
norr om Leviathanbergets utslocknade vulkan.
Åt väster rann floden Modi och vid dess bortre strand
landet Givatayim.
Skomakaren, den armstarke Josef, ägnade sig åt grannarnas skor.
Åt söder, vid Rechassimgatan med dess sommarbalkonger, dök
en föräldralös flicka upp
för att förlora förståndet till Ramat Isaacs enögda måne.
Vi såg vintern komma i trädgårdslanden med kyla i husen.
Vi skyddade oss från det våldsamma regnet under världens sju filtar
i våra rum.
Grönsakshandlaren Josef, insvept i arakångor, uthärdade likt Atlas
bördan av sina packlårar.
Gnisslande gungor och doften från blyträden i Bar-Ilanparken.
Från balkongen såg vi Chayeks son lära sig Bibeln utantill
på moderns uppmaning.
Esther Yehezkel från Doktor Cohens gata blev drottning Esther.
Yael Sharon från 101:sta gatan blev dalens lilja.
Vi gifte oss bland katter, fisk och tidningar.
Avishai Braverman försvann till världens rikedomar,
Orly Steingart blev skönhetsdrottning.
Världen började i dessa dammiga jordlotter,
sedan svingade vi oss upp till Jerusalem.
Alla flydde för att leva sina liv,
och det fanns inte längre något Ramat Isaac i världen,
hade aldrig funnits,
mellan Modi’ingatans skyar och Ha-Ro-aye-avenyn,
gömt mellan landet Givatayim och Ramat Gan,
mellan berg och dalar
i det sandiga landskapet i ett obesått land.
חלומו של אוֹרֶלְיוּס
العبرية | Israel Bar Kohav
from: Pesukay Yareah
Tel Aviv: Hakibbutz Hameuchad Publishing House/Tel Aviv Fund for Literature and Art, 1999
Audio production: 2008 Literaturwerkstatt Berlin
Aurelius dröm
السويدية
Jag tror inte på drömmar.
Jag föredrar de underbara böckerna.
Ingenting fattas i mitt grekiska bibliotek
och om det fattas saknar det betydelse.
Man sa att min hustru är i trädgården.
Någon tog henne till sjön
för att ligga med henne i den romerska skymningen
och störa gässens och hjortarnas sömn.
Jag vill sadla min häst, rida till sabinskorna
i kullarna vid den norra gränsen,
De kalla dagarna kommer
för att lägga ner mig bland mina blå soldater.
Snart glömmer jag alltsammans
Och allt glömmer mig.
כְּהוּנָה / ישראל בר-כוכב
العبرية | Israel Bar Kohav
חֲמֵש עֶשְרֵה שָנִים כִּהַנְתִּי כְּיֶלֶד וְהֻדַּחְתִּי,
בַּמַּלְכוּת הַהיא, הָאָרֶץ עָמְדָה עַל כָּנָהּ
עֵצִים זָרְחוּ בַּגֶּשֶם,
עַכְשָיו, יָבַש מַטֶּה הַשָּקֵד, דַּג הַלֶּחֶם הִשְחִים,
אֹהֶל הַשָּמַיִם קָרַס עַל הַר לִוְיָתָן, אַהֲבָה
שֶעָמְדָה עַל קְצֵה לְשוֹנִי, דָּבְקָה לְחִכִּי.
מתוך: בקרוב אהבה, עם עובד 2005
from: Bekarov Ahava
Tel Aviv: Am Oved Publishing House, 2005
Audio production: 2008 Literaturwerkstatt Berlin
Tjänst
السويدية
I femton år tjänstgjorde jag som barn
tills jag blev avskedad från min plats
i detta kungarike där landet var pålitligt,
och träden glittrade i regnet. Nu
har mandelträdet torkat och brödfisken blivit brun,
den övertäckta himlen faller samman över Leviathan-berget,
och kärlek,
en gång på tungspetsen, fastnar i gommen.