John Irons

英文

TECKNINGSSALEN

Själva rummet luktade krita
och tungt, hoptorkat trä.
Generationer hade skurit i borden
så att bokstavssystemen
hakade i och över varandra
som i någon gammal sumerisk
eller varför inte babylonisk
arkeologi.
Bortglömda gudar med hundöron
och stränga träansikten
kom självmant fram ur ådringen.
På papperet däremot bara lineamtningens
stränga figurer och hörn som var så vassa
att man kunde skära sig på dem.

Och detta skulle vara den ort där konsten bodde.

© Lars Gustafsson
从: En tid i Xanadu
Stockholm: Natur och Kultur, 2002
录制: 2003, M. Mechner, literaturWERKstatt berlin

The art room

The room itself smelled of chalk
and heavy, dried wood.
Generations had carved in the tables
so that the systems of letters
intersected each other
as in some ancient Sumerian
or why not Babylonian
archaeology.
Forgotten gods with dog’s ears
and stern wooden faces
came of their own accord out of the graining.
On the paper, though, only the strict
figures and angles of the linear drawing that were
so sharp that you could cut yourself on them.

And this was meant to be the place where art dwelt.

Translated by John Irons