[Min mor sa: Jag ska återta det som tillhör mig]

 

Min mor sa: Jag ska återta det som tillhör mig

Du ska möta döden berövad på språk

Mållös är du kommen, mållös ska du gå

 

 

 

 

 

 

 

 

Min far sa: Jag skrev om bröd och rättvisa

och så länge den utsvultne kunde läsa

gjorde mig typsnittet detsamma

Min far sa: Seriferna sticker i mina fingrar

 

 

 

 

Min far sa: Hur mycket motstånd kan människofettet bära

innan piskrappen permanentas

Min far sa: Om du glömmer bort alfabetet

hittar du det på min ryggtavla

 

 

 

Min far sa: Först när du förlåter den som angett dig vet du vad våld vill säga

 

 

 

 

 

 

 

Min far sa: Det fanns de som avrättades i gryningen innan sömnen skingrats

Min mor sa: Det fanns de som fick betala för kulorna

för att få begrava sina döttrar

 

 

 

Min mor sa: In i vilken segrares natt slungade denna seger oss

 

 

 

 

 

Min far sa: Din morbror fanns med på en knastrande telefonlinje

Din morbror raffinerade sina liknelser med varje piskrapp

 

 

 

 

 

 

 

Min bror sa: Begrav mig inte här

Begrav mig där piskorna är virtuella

 

 

Min morbror sa: Allting kommer du att glömma

utom minnet som du alltid kommer att minnas

Jag minns att innan kriget tuggade soldaten med mina tänder

Agitatorn skrek med min hals

 

 

 

Min morbror sa: För mina sluttande axlars skull

för mitt ständiga leende

För denna stenhögs skull som en gång var mitt hus

 

 

 

 

Min morbror sa: Finns det någon pöl där kriget inte tvättat sina blodiga händer

 

 

 

 

Min morbror sa: Det fanns de som avrättades i varje soluppgång

Det fanns de som stannade kvar och såg domsluten verkställas

 

 

Min mor sa: Varför åkallar de gud från hustaken

Har de glömt att det var gud som höll i piskan

när deras mödrar torterades

 

 

 

Min mor sa: Visa mig den som bebor sitt ansikte

så ska jag visa dig den som inget ansikte förtjänar

 

 

 

 

 

 

 

Min bror sa: Jag vill veta vem som förnedrades för min skull

Vilka affiniteter jag gjort mig skyldig till

och vilka repressalier som väntar

 

 

 

 

 

Min bror sa: Det finns en slakt som alltid ska pågå för ett tecken ingen kan minnas

 

 

 

Min morbror sa: Vad ska det bli av oss sedan vi utkämpat vår befrielse

med samma medel som hållit oss fångna

 

Min far sa: Kroppar utan klarhet, kroppar utan skugga

 

Min bror sa: Vanan att knäböja ska ersättas av glädjen att befalla

 

 

 

 

 

 

Min far sa: Det finns ett krig som utspelar sig i innanmätet

Det finns en fiende som störtar fram ur mina händer och läppar

 

Min bror sa: Det finns en feber som eskalerar för varje slag

Det finns en maskin som hamrar i avstängt läge

 

 

 

 

 

 

Min far sa: Våldet är ett språk i vilket handen excellerar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min far sa: När vi ger efter förmåga och får efter behov

Min mor sa: När vi ger efter förmåga och får efter behov

Min bror sa: När alla orättvisor och historien själv tar slut

Min mormor sa: När du är lika gammal som jag

Då ska alla orättvisor och historien själv ta slut

 

 

 

 

 

Min far sa: Begrav mig inte här

Begrav mig där all egendom exproprierats

Ge mig ingen gravsten, tillägna mig dina sötebrödsdagar

 

Min mor sa: Det är bättre att drömma att man är död

än att dö av alla drömmar som uppfinner en

 

 

 

 

 

 

Min mormor sa: Begrav mig inte här

Begrav mig där myntan växer längs med bäckarna

Duka en festmåltid, servera min godaste gryta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Min morbror sa: Kriget har aldrig tagit slut

Du har bara slutat vara krigets offer

 

 

 

 

 

Min mor sa: Begrav mig inte här

Begrav mig där civilisationens fernissa flagnat

Spotta ut mitt språk, ge mig mjölken tillbaka

© Athena Farrokhzad & Albert Bonniers Förlag
Iz: Vitsvit
Albert Bonniers Förlag, 2013
ISBN: 9789100131142
Avdio produkcija: Rámus., 2013

[Mi madre dijo: Voy a recuperar lo que me pertenece]

 

Mi madre dijo: Voy a recuperar lo que me pertenece

Afrontarás la muerte privada de una lengua

Sin habla llegaste, sin habla partirás

 

 

 

 

 

 

 

 

Mi padre dijo: Escribía sobre el pan y la justicia

y mientras el hambriento supiese leer

el tipo de letra no me importaba

Mi padre dijo: Las serifas me pinchan los dedos

 

 

 

Mi padre dijo: Cuánta resistencia puede ofrecer la grasa humana

antes de que se permanenten en ella los latigazos

Mi padre dijo: Si olvidaras el alfabeto

lo encontrarías grabado en mi espalda

 

 

 

Mi padre dijo: No es hasta que perdonas a quien te ha delatado que comprendes lo que significa la violencia

 

 

 

 

 

 

 

Mi padre dijo: Hay a quienes los ejecutaban al alba antes de que levantara el sueño

Mi madre dijo: Hay quienes tuvieron que pagar por las balas

para poder enterrar a sus hijas

 

 

 

Mi madre dijo: En la noche de qué triunfador nos ha arrojado este triunfo

 

 

 

 

 

Mi padre dijo: Tu tío nos llegaba entre los crujidos de la línea telefónica

Tu tío refinaba sus parábolas con cada latigazo

 

 

 

 

 

 

 

Mi hermano dijo: No me entierres aquí

Entiérrame donde los latigazos sean virtuales

 

 

Mi tío dijo: Lo olvidarás todo

menos el recuerdo que recordarás para siempre

Recuerdo que antes de la guerra el soldado mascaba con mis dientes

El agitador gritaba con mi garganta

 

 

 

Mi tío dijo: Por mis hombros cargados

por mi sonrisa constante

Por este montón de piedras que una vez fue mi casa

 

 

 

 

Mi tío dijo: Hay algún charco en donde la guerra no haya lavado sus manos ensangrentadas

 

 

 

Mi tío dijo: Hay quienes eran ejecutados en cada amanecer

Hay quienes se quedaban para presenciar la ejecución de las sentencias

 

 

Mi madre dijo: Por qué invocan a Dios desde los tejados

Acaso han olvidado que era Dios quien sostenía el látigo

cuando torturaban a sus madres

 

 

 

Mi madre dijo: Muéstrame a aquel que habita su rostro

y te mostraré a aquel que ningún rostro merece

 

 

 

 

 

 

Mi hermano dijo: Quiero saber quién fue humillado por mi culpa

En qué afinidades he incurrido

y qué represalias me esperan

 

 

 

 

 

Mi hermano dijo: Hay carnicerías que se cometerán eternamente por un signo que nadie recuerda

 

 

 

Mi tío dijo: Qué será de nosotros cuando hayamos conquistado nuestra liberación

con los mismos medios que nos han mantenido cautivos

 

Mi padre dijo: Cuerpos sin claridad, cuerpos sin sombra

 

Mi hermano dijo: La costumbre de arrodillarse será sustituida por la alegría de mandar

 

 

 

 

 

 

Mi padre dijo: Hay una guerra que transcurre dentro de mis vísceras

Hay un enemigo que se abalanza desde mis manos y mis labios

 

Mi hermano dijo: Hay una fiebre que sube con cada golpe

Hay una máquina que martillea estando apagada

 

 

 

 

 

 

Mi padre dijo: La violencia es un lenguaje en el que la mano se distingue

 

 

 

 

 

 

 

 

Mi padre dijo: Cuando demos según capacidad y recibamos según necesidad

Mi madre dijo: Cuando demos según capacidad y recibamos según necesidad

Mi hermano dijo: Cuando todas las injusticias y la historia misma se acaben

Mi abuela dijo: Cuando seas tan vieja como yo

Entonces se acabarán las injusticias y la historia misma

 

 

 

 

 

Mi padre dijo: No me entierres aquí

Entiérrame donde toda propiedad haya sido expropiada

No me pongas una lápida, dedícame tus días felices

 

Mi madre dijo: Es mejor soñar que estás muerto

Que morir de los tantos sueños que te inventan

 

 

 

 

 

 

 

Mi abuela dijo: No me entierres aquí

Entiérrame donde crece la menta junto a los arroyos

Prepara un banquete, sirve mi mejor guiso

 

 

 

 

 

 

 

 

Mi tío dijo: La guerra nunca ha terminado

Sólo tú terminaste de ser una víctima de la guerra

 

 

 

 

 

Mi madre dijo: No me entierres aquí

Entiérrame donde la pátina de la civilización esté desconchada

Escupe mi lengua, devuélveme la leche

Traducción: Caterina Pascual Söderbaum