MRTVI FANTJE

mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer v stepah hušknejo ptice in se razpolovi dan
kjer so kocke glav jadrnice za šepetanje in se vozovi desk odbijajo od skal
kjer so jutra bleščeča kot oči slovanov
kjer se na severu kloftajo bobri da odmeva kot vabilo k smrti
kjer kažejo otroci podplute oči in z besom skačejo po butarah
kjer z odtrganimi rokami plašijo sosedom bike
kjer čakajo mraz v vrsti
kjer smrdi kruh po kisu, ženske po zvereh
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer se čekani zabliskajo in zašumijo pravljice
kjer je največja umetnost pribiti sužnja v loku skoka
kjer koruzo zažigajo na ogromnih ploskvah da jo zavoha bog
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so posebne cerkve ptic da se privajajo bremenu duše
kjer prebivalci pri vsakem obroku hrane tleskajo z naramnicami in pod mizo teptajo
                                                                                        svete tekste
kjer so konji črni od saj
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so keglji orodje velikanov ki si trejo mastne dlani ob hlodih
kjer bi šalamuna pozdravili s krikom
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so vsi vratarji rumenokožci da porabijo manj časa za zapiranje oči
kjer prodajalce mesa dotolčejo z loparji in jih ne pokopljejo
kjer teče donava v kino iz kina v morje
kjer je vojaška trobenta znak za pomlad
kjer delajo duše visoke loke in šepetajo v zboru zveri
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer je branje utrjeno z gramozom da se sliši če se udari obenj
kjer so drevesa na navoj, drevoredi na sklepe
kjer otrokom že prvi dan po rojstvu zarežejo kožo kot plutovcem
kjer točijo alkohol starkam
kjer si mladina grebe po ustih kot bager po dnu reke
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so matere ponosne in rujejo iz sinov vlakna
kjer so lokomotive polite z losovo krvjo
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer luč zgnije in poči
kjer so ministri oblečeni v granit
kjer so čarovniki začarali da so živali padle v košare šakali stoje na očeh vider
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer s križi označujejo strani neba
kjer je žito hrapavo in lica zabuhla od požarov
kjer imajo črede usnjene oči
kjer so vsi slapi iz testa, vežejo jih s črnimi trakovi mladih bitij
kjer genijem razbijejo nartne kosti s kavlji za transportiranje lesa
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer je fotografiranje omejeno na rastline ki potem rasejo naprej in razženejo papir
kjer se na podstrešjih sušijo slive in kapljajo v stare pesmi
kjer matere vojakov pakete s hrano navijajo na kolo
kjer so čaplje stesane kot atletske postave argonavtov
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer pridejo mornarji na obisk
kjer v vilah razgečejo konji, dišijo popotniki
kjer so kahlice po kopalnicah prelepljene z risbami irisovih semen
kjer ljudožrce hranijo s skodlami
kjer so trte zavite v sive pajčolane da se naredi mrena na očeh ljubosumnih

© Tomaž Šalamun
Iz: Bela Itaka
Ljubljana : DZS, 1972
Avdio produkcija: Študentska založba

DÖDA MÄN

döda män! döda män!
där fåglar flaxar och dagen delar sig i två på stäppen
där kubhuvuden är viskningarnas segelbåtar och vagnlaster
studsar mot klipporna
där morgnar glittrar som slavers ögon
där bävrar slår varandra i norr, det ekar som
en inbjudan till döden
där barn pekar på sina blodsprängda ögon och ursinniga hoppar på fimpar
där de med sina avslitna armar skrämmer grannarnas tjurar
där de inväntar kylan på led
där brödet stinker av vinäger, kvinnorna av vilddjur
döda män! döda män!
där huggtänderna blänker till och sagorna susar
där den främsta konten är att spika fast slaven i luften
där majsen bränns ner på de vidsträckta slätterna så at Gud kan känna lukten
döda män! döda män!
där det finns särskilda kyrkor för fåglar, för att lära dem bära själens bördor
där invånarna vid varje matranson fäster
hängslena och trampar på heliga texter under bordet
där hästarna är svarta av sot
döda män! döda män!
där käglor är verktyg när jättar slår sina flottiga händer mot stockar
där Salamun skulle hälsas med skrik
döda män! döda män!
där alla dörrvakter är gulhyade så att de ska behöva mindre tid
att stänga ögonen
där köttförsäljare blir ihjälslagna med racket och inte begravs
där Donau flyter in i filmen, från filmen ut i havet
där trupprevljen är ett vårtecken
där själar hoppar högt och viskar i vilddjurens kör
döda män! döda män!
där läsandet förstärks med grus, för att höras när vi slår emot det
där träden har ringlat ihop sig, de trädkantade avenyerna har knäleder
där de skär i barnens hud redan första dagen efter födseln, som i korkekar
där de säljer alkohol till gamla kvinnor
där ungdomen skrapar munnen som en grävskopa botten på en flod
döda män! döda män!
där stolta mödrar plockar fibrer från sina söner
där lokomotiven är täckta med älgblod
döda män! döda män!
där ljuset ruttnar och spricker
där ministrar är klädda i granit
där trollkonster får djur att ramla i korgar, sjakaler trampar på utterögon
döda män! döda män!
där himlaranden markeras med ett kors
där vetet är grovt och eldarna fått kinderna att svälla
där flockarna har läderögon
där alla vattenfall är av deg, de binder dem med unga varelsers svarta band
där de bryter geniers fotledsben med timmerhakar
döda män! döda män!
där fotografering begränsas till växter som sedan växer vidare och spränger pappret
där plommon torkar på vinden och faller i de gamla sångerna
där soldatmödrar rullar matpaket på cykel
där hägrarna är byggda som atletiska argonauter
döda män! döda män!
där sjömän kommer på besök
där hästar gnäggar i villorna, resenärer luktar
där kakelplattorna i det lilla badrummet är täckta med teckningar av svärdsliljors frön
där kannibaler matas med träspån
där vinrankorna svepts in i grå slöjor så att de svartsjukas ögon täcks med en tunn hinna
döda män! döda män!

Översättning: Sophie Sköld & Jonas Ellerström
Från: När jag läser dig, simmar jag (Rámus, 2010)