Indrek Mesikepp

baksmällan i vår gemensamma kropp
som dimma under taket
och som tungt damm
på dörrhandtaget i hallen
bakom fönstret finns en dröm
Dina strumpor på stolen
på golvet något som hör till mig
sängen obäddad till kvällen
in under värmen igen
baksmällan i vår gemensamma kropp
håller oss
min fru

maskinen är högt upp och långt borta

the hangover in our shared body
under the ceiling like mist
on the hall door handle
like thick dust
a dream at the window
your stockings on a chair
things of mine on the floor
the bed unmade until evening
into the warmth again
the hangover in our shared body
shelters us
husband and wife

the machine is far above and beyond

paģiras mūsu kopīgajā ķermenī
zem griestiem kā migla
un uz priekšnama durvju kliņķa
kā smagi putekļi
aiz loga ir sapņi
uz krēsla tavas zeķes
uz grīdas kaut kas mans
gulta līdz vakaram neklāta
no jauna siltumā iekšā
paģiras mūsu kopīgajā ķermenī
sargā mūs
mana sieva

mehānisms ir augstu un tālu