Slavica Agatonović 
Translator

on Lyrikline: 7 poems translated

from: сербский to: шведский

Original

Translation

ŠTA SAM RADILA

сербский | Tanja Kragujević

Svuda sa sobom
vodila sam
svoje privide.

Nosili su moje cipele.
Jeli iz moje zdele.
Spuštali svoja ljupka
klupka na moje krilo.

Oštrim zviždukom
očiju katkad me
izvodili u otvoren
kosmos. Van sveta.

Da umiremo
za sva ta kratka
svetla i brze muze.

Da ližemo pogledom
snežne vrhove. Kupe
svemirskih Urala.
Ćije barice na tlu  
planete ponekad
u sanjivo i vrelo podne
ispije golub.

Upisivala sam ih
u visoke škole.
U duboke strasti.
Učila ih jezicima
drugih bića. Ludilu.

Listala za njih
nerastumačljive
priručnike
nežnosti i bola.
 
Usavršavala ih
u načinima disanja.
Kaligrafiji. Blistanju
kože. Molitvama
svemu klonulom.

Da bljesnu.
Kao neisplakan bakar.
Kad stignu na samit
mrtvih ruža.

Iza okretnih vrata.
Gde iz punog sjaja
zauvek se otkotrlja
dugme carskih noći.

Da škripnu.
Kao fibula.
Kad sklopi se.

I nasleđem svog
ranjivog dara veže
dve usamljene
grudvice.
Puste zemlje.

© Tanja Kragujević
from: Plavi sneg.Pesme [Blue Snow. Poems]
Vršac: KOV, 2008

VAD JAG GJORDE

шведский

Jag tog med mig
mina illusioner
överallt.

De bar mina skor.
Åt ur min skål.
Lade sina ljuvliga
nystan i mitt knä.

Ibland tog de mig
ut i öppna kosmos
Med ögonens skarpa
vissling. Utom världen.

Att vi dör
för alla dessa korta
ljus och snabba muser.

Att vi slickar snötopparna
med blicken. Urals
kosmiska kupoler.
Vars vattenpussar
på jordens yta duvan
en sömndrucken och het middag
ibland dricker upp.

Jag skrev in dem  
vid högskolor.
I stora passioner.
Lärde dem andra varelsers
språk. Vansinne.

Bläddrade i
otolkbara handböcker
om ömhet och smärta
åt dem.
 
Övade dem
i sätt att andas.
Kalligrafi. Hudens
glans. Med böner
till allt modlöst.

Så de skiner upp.
Som outgråten koppar.
När de kommit till döda rosors
toppmöte.

Bakom svängdörren.
Där de tsariska nätternas knapp
för evigt rullar bort
från den stora glansen.

Så de gnisslar till.
Som en fibula.
När den fästs.

Och med sin sårbara gåvas arv
förenar
två ensliga
klumpar.
Öde jord.

Dikt i tolkning av Slavica Agatonović

TI

сербский | Tanja Kragujević

Ti si najproverivija
istina o meni.

Obgrliš mi ramena
kaputom
koji više ne postoji.

I to je sav smisao
ovog podsećanja.

To što pokret
tvojih ruku
čini moje telo.

Hvataš
zlatnu sekundu
kiše mog oka.

Talas dna.

Gde raste stablo.
Dom pod nebom
tvoje duše.

© Tanja Kragujević
from: Žena od pesme [Woman made of Poem]
Vršac: KOV, 2006

DU

шведский

Du är den mest beprövade
sanningen om mig.

Du omfamnar mina axlar
med kappan
som inte finns mer.

Och det är hela meningen
med denna erinran.

Den att dina
händers rörelse
formar min kropp.

Du griper
den gyllene sekunden
i mitt ögas regn.

Djupets våg.

Där trädet växer.
Din själs hem
i himlen.

Dikt i tolkning av Slavica Agatonović

STAKLENA TRAVA

сербский | Tanja Kragujević

Spazih crvendaća
u staklenoj travi.

Skupiću njegove  
slogove pomislih.
U stakleno zvono.
U košulju pesme.

Trebaće bistre
štipaljčice
razorenom zraku.

Jer kranovi stižu
bez najave. Rano.
Obijaju vrata
tankom ledu.

Iznose korenje.
Pesak i kamen.  
Preokreću reči.

I one ostaju nage.  
Bez veznog štiva.
Otvorenih usta.

Dok rastu
nasip i malter.
Temelj i kuća.

Za stotinu
godina samoće.

© Tanja Kragujević
from: Plavi sneg. Pesme
Vršac: KOV, 2008

GLAS GRÄSET

шведский

Jag såg en rödhake
i glas gräset.

Jag ska samla hans  
stavelser tänkte jag.
I en glasklocka.
I diktens skjorta.

Den splittrade luften
behöver
ljusa små klämmor.

För kranarna kommer
utan förvarning. Tidigt.
De slår in
den tunna isens dörr.

De bär ut rötter.
Sand och sten.  
Vänder på ord.

Och de förblir nakna.  
Utan förenande text.
Med öppen mun.

Medan vallen och murbruket
växer.
Grunden och huset.

För hundra
år av ensamhet.

Dikt i tolkning av Slavica Agatonović

POLARNA

сербский | Tanja Kragujević

Zar nisu čitali budućnost
I da lepe se o zidove mauzoleja
glasovi beznadežno

Da od jabuke grada
davno zlatne u sebi zanjihane
i dah bi da spere
usta jezik grlo

Gipkije moram izroniti
iz zraka čije monade
uzdah znaju biti i orkan

Uzdići se sa kriškom
lokuma u kosi
Obasjati luk što klizi
sa leđa bika kom podvodi me
odisej mesec gladan naracije

Jednim od dvanaest hiljada
umiljatih naloga kaže
Hajde sad Pričaj

U malom amfiteatru
nalik uzdignutom
vodenom stepeniku
kog znam jer oduvek
tu čuvah reči
Ronilački uzdah
krhak koral

Gde prvi put poželeh
da razumem prostor
opruženih dimenzija
Svetlost u vodi

I tako počeh

© Tanja Kragujević
from: Njutnov dremež [Newton’s Slumber]
Beograd: Književno društvo Sveti Sava, 2004

DEN POLARISKA

шведский

Utläste de inte framtiden
Och att rösterna hopplöst
fastnar på mausoleets väggar

Att också andan vill skölja av sig
stadens äpple
för länge sedan av guldet i sig gungande
mun tunga strupe

Jag måste dyka upp vigare
ur strålen vars monader
kan vara en suck eller en orkan

Resa mig med en klyfta
lokum i håret
Belysa bågen som glider
ner för oxens rygg som jag förs till
av odysseus månen som hungrar efter berättelser

Säger till en av tolvtusen
smickrande uppmaningar
Kom nu Berätta

I den lilla amfiteatern
likt en upprest
vattentrappa
som jag känner till för att jag alltid
förvarat mina ord där
Dykarnas suck
skör korall

Där jag för första gången önskade
att jag förstod razumem rum
med utsträckta dimensioner
Ljus på vatten

Och så började jag

Dikt i tolkning av Slavica Agatonović

DVA MINUTA RUŽE

сербский | Tanja Kragujević

Kad stigoh na vašar viđenog
sve beše potrošeno.
Šatre skupljene.
Sagorele u zapadu.
Ordenje podeljeno.
Prava prigrabljena.

Ostalo je još malo toga
na slobodi
opomenuše me okupljeni.
Možda tek dva glečera
pod zvonom.

Meni se ona učiniše
nalik staklenim dojkama
što taknu se u hodu
žene od pesme.

Bejaše to doba kraja sveta.
A ja joj poželeh isto što i sebi.

Ništa van običnog.

Šolju kišne kapi.
Dva minuta u životu ruže.

© Tanja Kragujević
from: Žena od pesme [Woman made of Poem]
Vršac: KOV, 2006

TVÅ MINUTER ROS

шведский

När jag kom till det seddas marknad
var allt förbrukat.
Tälten ihopfällda.
Uppbrunna västan om.
Ordnarna utdelade.
Rättigheterna beslagtagna.

Det återstår så lite
i det fria
påminde de samlade mig om.
Kanske endast två glaciärer
under kupan.

Jag tyckte att de
liknade bröst av glas
som vidrör varandra
då kvinna i sången går.

Det var vid världens ände.
Och jag önskade henne detsamma som mig själv.

Inget utöver det vanliga.

En kopp regndroppar.
Två minuter i en ros liv.

Dikt i tolkning av Slavica Agatonović

KRALJICA IGLE

сербский | Tanja Kragujević

Trošim malo.
Jer nije preostalo
mnogo.
Govori mi
neoporavljeni
ugao vidika.

Dragostor iz koga
svako je ugrabio
neku stvarku.
Aparatić.
Rezervno srce.

Ostala je noć
presečenih vena.  
Gladno leto
na barikadama.
Preskupi poljubac
bez ljubavi.

Čekam da mi dođeš.
Samo ti. Mala
pesmo odbrane.

Uz krike i zlatne
zastavice kao rečni
spasilac tražim
tvoje telo u pesku.
Gde život
iznova počinje.

Samo ti me pretvaraš
u kraljicu igle.
I sigurno spuštaš
na ploču
sa hiljadu obrtaja.

Da u panici razuma
i sjaju čula otvorim
sezonu s muzikom
i zvezdama. Opet.
A posve drukčije.

Kao da već nisam
prašina. Pala.

Kao da sam iznenada
negde u dubu
osvetljena
zaostala snaga
kišne pesme.

Inkrustacija
nevidljivog.

Plutajuća modrica.
Što sažela se.

Da u meni
nađe mesto.

© Tanja Kragujević
from: Plavi sneg. Pesme [Blue Snow. Poems]
Vršac: KOV, 2008

NÅLENS DROTTNING

шведский

Jag spenderar lite.
För det finns inte  
mycket kvar.
Utsiktens vinkel
som inte återhämtat sig
talar till mig.

Den nattöppna butiken där
alla roffat åt sig
något.
En liten aparat.
Ett hjärta i reserv.

Kvar finns natten
med avskurna ådror.  
En hungrig sommar
på barrikaderna.
En dyrbar
kärlekslös kyss.

Jag väntar på att du ska komma till mig.
Bara du. Lilla
försvarsvisa.

Med rop och gyllene
vimplar söker jag
din kropp i sanden
som en räddare i floden.
Där livet
börjar på nytt.

Bara du förvandlar mig till
till nålens drottning.

Och sänker säkert ner mig
på skivan
med tusen varv.

För att jag i förnuftets panik
och sinnenas glans ska öppna
musikens och stjärnornas
säsong. Igen.
Men helt annorlunda.

Som om jag inte redan var
damm. Som fallit.

Som om jag plötsligt
någonstans i gapet var
regnvisans
upplysta
kvarblivna kraft.

Det osynligas
inkrustering.

Ett flytande blåmärke.
Som begränsats.

För att finna sin plats
i mig.

Dikt i tolkning av Slavica Agatonović

HLADNA GOLUBICA

сербский | Tanja Kragujević

Govorili smo o poeziji.

Misli prolaznice
ogledale su se u izlozima.
I reči netražene
pronalazile se
u svojim promišljenim
i osetljivim bićima.

U kratkim ćutnjama
gotovo da se mogao
začuti zvuk sličan
onom kad se sklopi
sigurnosna brava.

Kad deca su
na ljuljaškama.
I hladna golubica
na suvom dlanu.

Kad stvari napokon
nalaze svoje mesto.
Svetlo i ozračeno.

Kao iznenadno
preseljenje onih
što nikuda ne putuju.

© Tanja Kragujević
from: Žena od pesme [Woman made of Poem]
Vršac: KOV, 2006

DEN KALLA DUVAN

шведский

Vi talade om poesi.

Passerande tankar
speglade sig i skyltfönstren.
Och osökta ord
fann varandra
i sina subtila
och känsliga själar.

I de korta tystnaderna
Kunde man nästan
höra ett ljud som liknar
ljudet av ett lås
som går igen.

När barnen sitter på
gungorna.
Och den kalla duvan
på den torra handflatan.

När saker äntligen
hittar sin plats.
En ljus och luftig.

Som en plötslig
förflyttning av de
som ingenstans reser.

Dikt i tolkning av Slavica Agatonović