Djordje Zarković 
Translator

on Lyrikline: 17 poems translated

from: croata, sérvio to: sueco

Original

Translation

terorist

croata | Ana Brnardić

točno je 18 sati u Minneapolisu
u dvorani za osumnjičene ja i punašna crnkinja
ona unosi „hranu, zmije i insekte“ u SAD
a ja sam siromašna udavača
gospodin Kai gleda me odozdo u oči
otvara moju torbu punu miraza
u njoj se bijeli sumnjivi rukopis
želi znati što će mi 200 papira natipkanih na čudnom jeziku
to je fascinantna rekonstrukcija života
našega Spasitelja, kažem u sebi
drhtim, znojim se
prihvaćam ulogu nevjeste-terorista
nakon sat vremena otključavaju vrata
posvuda miris palmina ulja
stopala propadaju do gležnja u aerodromski tapison
odbacujem željezne proteze iz domovine i
tonem u ružičastu milost

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

TERRORISTEN

sueco

klockan är prick 18 i Minneapolis
jag och en mullig svart kvinna i rummet för misstänkta
hon tar in »livsmedel, ormar och insekter« i USA
och jag är fattig och giftasvuxen
uppifrån stirrar herr Kai stint på mig
han öppnar min proppfulla hemgiftsväska
därinne blänker ett suspekt manuskript
han vill veta vad jag ska med 200 utskrivna sidor på ett konstigt språk
det är en fascinerande rekonstruktion
av Frälsarens liv, säger jag för mig själv
jag darrar, svettas
tar på mig rollen som giftasvuxen terrorist
efter en timme låser de upp dörren
överallt lukten av palmolja
fötterna sjunker ner till anklarna i flygplatsens heltäckningsmatta
jag kastar av mig järnproteserna från hemlandet och
glider in i ett rosa skimmer av nåd

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

tamni glasnik

croata | Ana Brnardić

stvorio se nasred kamenih stuba
u bijeloj košulji od ljiljana
prstima dvostruko duljim od mojih posegnuo u džepić
pružio mi papir s pjesmom
pobjegao sam od tebe, kaže pjesma, kako bih došao k tebi
potom smo pobjegli od ljudi
u skromnom kafiću naručili tamno pivo
njegov se govor zapisivao u pergament neopisive važnosti
za povijest čovječanstva
tko sam bila ja? pretvorena u uho
u rijeku koja je u vlastitu trbuhu lovila nepoznate ribe
svijetleće motive upredene u kompliciran govor
tko je bio on? svečana pustinjska ptica
kojoj sam predala u kutiji svoje usne, ramena
jedno prema drugom hodali smo uz jezero
a iznad vode zelene od umora i plave od napete tišine
razapeli su limeni kostur
poput iznimno sustavne istine

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

Den mörka budbäraren

sueco

han dök upp mitt på stentrappan
i en vit skjorta gjord av liljor
stoppade handen i fickan med fingrar dubbelt så långa som mina
räckte fram ett papper med en dikt
jag flydde från dig, står det i dikten, för att komma till dig
sedan flydde vi från alla människor
vi beställde mörkt öl på ett enkelt kafé
hans tal nedtecknades på ett pergament av outsäglig betydelse
för mänsklighetens historia
vem var jag? förvandlad till idel öra
till en flod som fångade okända fiskar i sin egen mage
skimrande motiv inflätade i komplicerat tal
vem var han? en högtidlig ökenfågel
som jag gav en ask med mina läppar, axlar
vi gick mot varandra utmed sjön
och ovanför vattnet, grönt av trötthet och blått av tryckt tystnad,
hade man spänt upp en plåtstomme
likt en ytterst systematisk sanning

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

tajna

croata | Ana Brnardić

Sastavila sam grobnu tajnu
da ponekad, krišom, odem živjeti u drugu zemlju
u tuđoj kuhinji gulim češnjak i kuham kavu
odlazim do manastira i palim svijeću
iza plota sabor breza na gluhom jeziku
lice se podvaja u zrcalu
okruglo i tužno prevlači se zlatnim pojanjem

noću napuštam tijelo, prste, svlačim koru
u hladnoj spavaonici vjetar nas dugom bradom pokriva
ujutro sam mlado drvo posađeno pred kućom
gola kost iz koje postaje dan

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

HEMLIGHETEN

sueco

Jag har knåpat ihop en gravallvarlig hemlighet
om att ibland, i smyg, bosätta mig i ett annat land
i någon annans kök skalar jag vitlök och kokar kaffe
jag går till klostret och tänder ett ljus
bakom staketet en björkförsamling med ett stumt språk
ansiktet klyvs i spegeln
runt och sorgset höljer det sig i gyllene mässång

om natten lämnar jag kroppen, fingrarna, drar av mig skalet
i den kalla sovsalen bäddas vi ner under vindens långa skägg
på morgonen är jag ett ungträd som planterats framför huset
en benknota ur vilken dagen föds

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

pisanje na tipkama

croata | Ana Brnardić

dok pišem na ovoj spravi
posao udaranja u slova ne razlikuje se puno
od uspinjanja na neku zimsku planinu
sa štapom i dobrom opremom

kockasta slova su poput neosvojivih klisura

pišem u rukavicama od grube vune
nos mi je crven kao u tibetanske seljančice
a tlo na kojima su ova ugažena slova
crno od tvrdoće

premda su male šanse da ću se uspeti

zastat ću kod prve kolibe
iz koje posvud suklja dim
odmorit ću se uz crni napitak iz samovara

pa ću poći dalje po ledenim guturalima
koji se obično, tamo pri vrhu, grupiraju
u bijelu smrt

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

SKRIVA PÅ TANGENTER

sueco

när jag skriver på den här apparaten
är arbetet med att hamra ner bokstäverna inte så olikt
att bestiga ett berg om vintern
med stav och bra utrustning

de fyrkantiga bokstäverna är som ointagliga klippor

jag skriver med tjocka yllevantar
min näsa är lika röd som en tibetansk bondflickas
och marken där dessa nertrampade bokstäver ligger
är så hård att den har svartnat

sannolikheten att jag ska nå ända upp är förstås inte stor

jag kommer att stanna vid första bästa hydda
där röken väller ut åt alla håll
jag kommer att ta igen mig med svart dryck ur samovaren

och sedan gå vidare över de frusna gutturalerna
som, där uppe vid toppen, brukar formera sig
till en vit död

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

ravnica

croata | Ana Brnardić

Putnici oprezno sjedaju
na klupe od skaja odlažući kapute boje kupine i suhe trave
Vlak posrće u noć poput slijepog pastira

U kupeu iz uglova suklja mrak koji se hrani bezvoljom
Uskoro ćemo, za pola sata, svi ujedno sljubiti lica uz prozore
u vlasti čudne vjere
da uz vlak, kroz anonimnu šumu
prateći naše osjećaje, čežnje, trče srne, divlje ptice
i bića koja se bude iz stabala

Na znak dirigenta, izmučene utrkom utvara
glave klonu u san

Mekana i crna ravan
dobiva ispupčine na kojima cvatu
noćni električni gradovi.

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

SLÄTTLANDET

sueco

Passagerarna sätter sig försiktigt
på galonbänkarna och lägger ifrån sig kapporna med färg av björnbär och torkat gräs
Tåget snavar fram i natten som en blind herde

Ur kupéhörnen väller ett mörker som livnär sig på håglöshet
Snart, om en halvtimme, kommer vi alla samtidigt att pressa ansiktena mot fönstret
gripna av en märklig övertygelse
att det utanför tåget, genom den anonyma skogen
i takt med våra känslor, vår längtan, springer rådjur, vilda fåglar
och varelser som vaknar ur stammarna

På dirigentens tecken, utmattade av vålnadernas kapplöpning
faller huvudena i sömn

Den mjuka svarta slätten
får utbuktningar där nattens
elektriska städer blommar.

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

nesanica

croata | Ana Brnardić

najednom, krovovi postaju plavi
noć se podvukla pod snježni pokrivač
odgovori na pitanja razlijevaju se u tamnoj tinti
na kamenu druge zemlje odmaram glavu
moja ljubav spava u susjednoj sobi
gdje raste crno drveće i crne ptice
nejasne i nepouzdane riječi na zimzelenom lišću
uskoro će se probuditi
u kuhinji će blistati njegove izvađene oči
na hladnom jeziku mulja izjavit će ljubav
daljini
plamenu koji se pali i gasi
sada spava, vida rane vodom iz mijeha noćnih orgulja
noć je malo pretjerala s crnilom
besani ukućani izvrću potamnjele dlanove

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

SÖMNLÖSHET

sueco

med ens blir taken blå
natten har krupit in under snön
svaren på frågorna flyter ut i det mörka bläcket
jag vilar huvudet mot ett annat lands sten
min älskade sover i rummet intill
där det växer svarta träd och svarta fåglar
dunkla och förrädiska ord på vintergröna blad
snart vaknar han
hans utstuckna ögon skiner i köket
på gyttjans kalla språk förklarar han sin kärlek
till fjärran
till lågan som tänds och släcks
nu sover han, vårdar såren med vatten från nattorgelns bälgar
natten har överdrivit mörkret en aning
husets sömnlösa invånare vänder upp sina svartnade handflator

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

misli se odmaraju

croata | Ana Brnardić

Misli se odmaraju na predmetima –
teške legnu na hrast, lake na listove lipe –
ili kao mehanizam pisaće mašine pod korom
kucaju

Ljubavnicima odgovara takav način
života, gdje termiti prelaze preko neravnina
okorjelih ljubavnih formula

opipati željezna slova
u sljepoočici dragog bića
uhvatiti posljednji od ubrzanih zareza
koji jure poput mrava iz usta –
ljubav je hladna i topla

lijena na suncu
zapisana rutinskim rukopisom na posve
nezainteresiranom lišću

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

TANKARNA LIGGER OCH VILAR

sueco

Tankarna ligger och vilar på föremål –
de tunga slår sig ner på en ek, de lätta på lindens löv –
eller knattrar som en skrivmaskinsmekanism under
barken

Älskande har inget emot ett sådant
liv, där termiter går över de stelnade
kärleksformlernas knaggligheter

att ta på järnbokstäverna
i en älskad människas tinning
att fånga det sista av de snabba kommatecknen
som rusar som myror ur munnen –
kärleken är kall och varm

lättjefull i solen
nedtecknad med rutinmässig skrivstil på de helt
ointresserade löven

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

kuća u miamisburgu

croata | Ana Brnardić

Cijele noći kukurikanje zrikavaca.
Nebo se savija oko zemlje.
Bog je familijaran i srdačno tapše
svoje goste.

Krijesnice svijetle 120 wata.

S Julijinog balkona promatram životinje.
Ljudi ovdje ne žive.
Ne žive ni u kućama ni u neboderima.
Spavaju u inicijalima tvrtke,
a zatim od stresa silaze u zemlju
gdje beru izvrnute plodove
s telegrafskih žica.

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

HUSET I MIAMISBURG

sueco

Hela natten en massa syrsor som gal.
Himlen sluter sig runt jorden.
Gud är familjär och klappar hjärtligt
om sina gäster.

Eldflugorna lyser med 120 watt.

Från Julias balkong betraktar jag djuren.
Folk bor inte här.
De bor varken i husen eller skyskraporna.
De sover i företagets initialer,
och sedan stiger de ner i jorden av ren stress
och plockar frukterna som hänger uppochner
i telefonledningarna.

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

julija

croata | Ana Brnardić

bila je noć i ja sam napokon mogla biti
Julija koja je tražila ljubav u lišću i u površini
mora kraj hotela.
našla sam nekog mladića
ozbiljnog poput eshatologije, crne kose kao knjiga, bijelog lica
i očiju koje su se obećale onome svijetu.
skutrili smo se na hotelskom prozoru i udisali lovor.
zatim, kad je otkucalo vino u našim rukama
spustili smo se do mora i vijugali pored njega
ostavivši povijesna tijela dežurnom anđelu.
otišli smo u najcrnju šumu
pronašli tajni prolaz do morskog dna
gdje mi je pokazano kako dirigirati pticama
koje u noći poput plamenja zoblju morski pijesak.
u zoru, Julija je nestala iza tamne zavjese.
na zidovima su gorjela zlatna slova
koje je daleko sunce slalo utopljenim dušama.
dodirujući ih kradom uspela sam se na kat
gdje su se rojili umorni studenti glazbe, mladići
i djevojke, noćne Julije

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb
Audio production: Croatian PEN Centre

JULIA

sueco

det var natt och jag kunde äntligen vara
Julia som letade efter kärlek bland löven och på havsytan
intill hotellet.
jag hittade en kille
allvarsam som eskatologin, med svart hår som en bok, vitt ansikte
och ögon som var bortlovade till den andra världen.
vi kurade ihop oss i hotellfönstret och andades in lagerträdet.
sedan, när vinet hade klingat i våra händer
gick vi ner till havet och slingrade fram utmed det
lämnade våra forntida kroppar åt jourhavande ängel.
vi tog oss till den svartaste skogen
hittade en hemlig gång till havets botten
där jag fick veta hur man dirigerar fåglarna
som på natten pickar havssand som eldslågor.
i gryningen försvann Julia bakom den mörka gardinen.
på väggarna brann gyllene bokstäver
som den avlägsna solen sände till drunknade själar.
jag rörde vid dem i smyg och gick en trappa upp
där trötta musikstudenter svärmade, killar
och tjejer, nattens Julior

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

aerodrom

croata | Ana Brnardić

U visini listaju se štampane stranice neba
Dolje carinik traži otisak prsta
pečat rodnog stabalca
na papiru za turističku vizu

U licu mi sjaji žuti balkanski mjesec
Zaboravila sam ga ugasiti iznad oceana

Obitelj pored mene ima više iskustva
Tužnu pentatoniku skrili su u rukav
Službeniku podastiru ogromne količine
kalifornijskog osmijeha

Iza barikade nasmiješeni starci
s frizurama od šećerne vune
pružaju mi ruke i vode me u raj

© Ana Brnardić
from: Postanak ptica
Zagreb: Hrvatsko društvo pisaca, 2009
Audio production: Croatian PEN Centre

FLYGPLATSEN

sueco

Högt där uppe bläddras det i himlens tryckta sidor
Där nere vill passpolisen ha ett fingeravtryck
släktträdets lilla stämpel
på blanketten för turistvisum

I mitt ansikte lyser Balkans gula måne
Jag glömde släcka den över Atlanten

Familjen som sitter bredvid mig har mer rutin
Den dystra pentatoniken har de gömt i ärmen
Inför tjänstemannen dukar de upp enorma mängder
kaliforniska leenden

Bakom grindarna muntra gamlingar
med frisyrer av spunnet socker
som tar mig i handen och leder mig in i paradiset

Översättning: Djordje Zarkovic
i: Fåglarnas tillblivelse, http://www.ramusforlag.se/" ">Rámus förlag, Malmö, Švedska, 2016

Očajna razglednica

sérvio | Ana Ristović

Na mene neće nalepiti markicu,
neće me poslati poštom,
Air mail otpada sa mene
kao moguće inostranstvo sa pasoša
koji putuje
samo u božju mater.

Jer ne nudim pejzaž
ni uokviren zalazak sunca
ni veštačke ruže u očekivanoj v(l)azi.

Prikazujem malo, gotovo ništa.
I nudim samo
Predugačak, isuviše komplikovan,
i zahtevan tekst
na poleđini

razglednice, koju niko
ne bi stavio u svoj džep.

Jer toliko reči nositi sa sobom
isto je što i nositi kamenje
od koga se ne gradi ni kuća
ni nečiji spomenik.

Vreme upotrebe
svešće me bar
na dobru reciklažu.

© Ana Ristović
from: Život na razglednici
Beograd: Plato, 2003
Audio production: 2005, M.Mechner / Literaturwerkstatt Berlin

Förtvivlat vykort

sueco

Mig ska de inte sätta frimärke på
eller skicka mig med post, 
Air mail malar av mig
likt det möjliga utlandet hos ett pass
som bara reser
åt helvete.

För jag lovar varken landskap
eller en inramad solnedgång
eller konstgjorda rosor i en förväntad vas.

Jag visar upp lite, närmast ingenting, 
och erbjuder bara
en alltför lång, komplicerad
och krävande text
på baksidan

av vykortet, som ingen
skulle vilja stoppa i fickan.

Ty att bära på så många ord
är som att bära på stenblock
som man varken kan bygga hus
eller statyer av.

Mitt bästföredatum kommer
åtminstone att förvandla mig
till gott återvinningsmaterial.

översätta: Đorđe Žarković

Lajke na mesecu

sérvio | Ana Ristović

Lako je biti jedina kučka na Mesecu:
vrckanje tvog repa i zurenje u krater
za koji misliš da je prazna činija
dobijaju metafizičku vrednost;
nemaš više ni na koga da laješ
osim na neku zastavu, snimiše sve
i umesto koske pružiše ti mikrofon,
al ne snimiše kako si podigla nogu
u nameri da se popiškiš kraj nje;

Lako je biti
kad tvoje krpelje otkupljuju muzeji

Lako je biti jedina kučka na Mesecu,
teško je biti jedini Mesec nad tolikim kučkama
koje bi sve da pišu poeziju
ali tek pošto te poližu,
dobro probave celog
i onda spuste u meta-travu
kao beli brabonjak, dajdžest izdanje
od samog ličnog iskustva

© Ana Ristović
from: Život na razglednici
Beograd: Plato, 2003
Audio production: 2005, M.Mechner / Literaturwerkstatt Berlin

Lajkorna på månen

sueco

Det är lätt att vara den enda hunedn på månen:
dina svansviftningar och ditt stirrande ner i en krater
som du tror är en tom skål
får en metafysiks betydelse;
du har inte längre någon att skälla på
utom en flagga. De filmade alt, 
och i stället för ett ben sträckte de ut en mikrofon, 
men de filmade inte när du lyfte på benet
och tänkte kissa vid den;

Det är lätt att vara
när ens fastingar köps upp av museer

Det är lätt att vara den enda hunden på månen, 
det är svårt att vara den enda månen ovanför så många hundar
som alla skulle vilja skriva poesi, 
men inte förrän de har slickat dig, 
smält hela dig ordentligt
och sedan släppt ner dig i meta-gräset
som vit spillning. en förkortad utgåva
av enbart egna erfarenheter.

översätta: Đorđe Žarković

Sneg u cipelama

sérvio | Ana Ristović

Ne gradi se kuća na zbirkama escajga
mada koja kašika više
ponekad dobro dođe.

Ne gradi se kuća na novim zavesama
mada drugačije poglede
s vremena na vreme
treba zakloniti novim platnom.

Da bi dom bio dom, između ostalog
treba ti i mnogo toga
čega bi se unapred
odrekao, vrlo rado.

Slušaj šta kažu Eskimi:
da bi sagradio dobar iglo
godinama moraš da nosiš
sneg u cipelama.

I špenadlu, zaboravljenu
u okovratniku kaputa,
blizu žile kucavice.

© Ana Ristović
from: Život na razglednici
Beograd : Plato, 2003
Audio production: 2005, M.Mechner / Literaturwerkstatt Berlin

Snö i skorna

sueco

Man bygger inte hus av bestick
trots att en och annan extrasked
ibland kommer väl till pass.

Man bygger inte hus av nya gardiner
trots att annorlunda vyer
alltemellanåt
bör döljas med ett nytt tyg.

För att ett hem ska vara ett hem
behövs bland annat en hel del saker
som man i förväg
gärna skulle avstå från.

Hör vad eskimåerna säger:
för att bygga en bra igloo
måste man
gå omkring med snö i skorna i många år.

Och en knappnål, kvarglömmd
i rockkragen
nära pulsådern

översätta: Đorđe Žarković

ENDOKRINA LIRIKA

croata | Damir Šodan

godine 1934, nakon što mu je umrla
pokroviteljica koja je tijekom 40 godina
podupirala njegovo pisanje i politički angažman,
star i sam, nobelovac W. B. Yeats,  
počeo je patiti od visokog krvnog pritiska
i slabog srca, do te mjere da je u pitanje
umalo došao i njegov stvaralački zanos.

ali Yeats, taj mistik
koji je s podozrenjem gledao
na svaki neosobni vid nauke
načuo je negdje za najnoviji
postupak rejuvenacije i na učas prijatelja
pronašao u Harley Streetu, u Londonu,
nekog australskog seksologa
koji je na njemu u proljeće iste godine  
izvršio tzv. Steinachov zahvat    
(varijantu vazektomije, prvi put oprobane u Beču,
koja je navodno vraćala zatomljeni nagon).

operacija je po svemu sudeći uspjela,
budući da se William u pismima prijateljima
ne bez ponosa povjeravao
kako mu se vratila seksualna želja
i da se zaljubio u mladu i talentiranu
pjesnikinju Margot Ruddock
kojoj je tada bilo svega 27
naspram njegovih zrelih 69.

cinični Dublinci prozvali su ga
smjesta “stari žljezdomat”.
međutim, W. B. je ponovno počeo pisati
pjesme i to je bilo važno.
jedna od tih novih pjesama
naslovljena Nagon glasi:

Misliš da je strašno u starosti bijesu
i požudi se podati, i njihovom plesu,
kad u mladosti ne bijahu počast za mene,
a sad jedini na pjesmu me nagone.

William je uskoro sastavio
i Oxford Book of Modern Verse
i počeo raditi na novom izdanju Sabranih pjesama
takvom silinom “kao da je potpisao”
– tvrdili su očevici – “novi ugovor sa životom!”  
umro je tek pet dugih godina poslije
od srčanog udara na
– of all places –   
Francuskoj rivijeri.

© Damir Šodan

ENDOKRIN LYRIK

sueco

år 1934,
när sponsoressan
som under 40 år
hade understött hans skrivande
och hans politiska aktiviteter avled,
fick nobelpristagaren W.B. Yeats,
som var gammal och ensam, högt blodtryck
och så dåligt hjärta
att det nästan hotade
hans skaparkraft.

men Yeats, denne mystiker
som misstrodde alla opersonliga
former av vetenskap,
hade någonstans hört talas om den senaste
föryngringsmetoden och hittade till vännernas förfäran
på Harley Street i London
en australisk sexolog
som samma vår utförde
Steinachs ingrepp på honom
(en form av vasektomi, provad första gången i Wien,
som sades kunna återuppväcka ett avsomnat begär).

operationen lyckades av allt att döma,
emedan William, inte utan stolthet,
i brev anförtrodde sina vänner
att han hade fått tillbaka sin sexuella lust
och förälskat sig i den unga och talangfulla
poeten Margot Ruddock
som då bara var 27
mot hans mogna 69.

de cyniska Dublinborna gav honom genast
smeknamnet den gamle körtelomaten.
men W.B. började skriva dikter igen
och det var viktigt.
en av de nya dikterna
hette Driften
(eller Sporren)
och lyder:

Dig syns det hemskt att lust och vrede får
uppvaka mig vid mina sena år.
De var ej sådan pest, när jag var ung.
Vad annat kan väl sporra mig till sång?

Snart gav William även ut
Oxford Book of Modern Verse
och började arbeta på en nyutgåva av Samlade dikter
med sådan kraft att det var som om han, hävdade vittnen,
hade undertecknat ett nytt kontrakt med livet!
han dog inte förrän fem långa år senare
av en hjärtattack på
- of all places -
franska Rivieran.

Översättning: Djordje Zarković

DURRUTI 1936

croata | Damir Šodan

huligan-heroj, vođa anarhista,
željezničarov sin, gerilac s očima djeteta
na licu poludivljaka, proleter-propagandist
Buenaventura Durruti ustrajavao je više od svega
na biranom izrazu i njegovoj čistoći.

kad bi on uzeo riječ svi su razumjeli o čemu govori.
Emma Goldman kaže da je oko njega sve vrilo kao u košnici  
i da je navodno uvijek bio dobre volje.

Durrutijeva kolona
gradila se na duhu libertarijanstva i dragovoljne žrtve.
na njegovom pogrebu koji je Barcelonu
veličanstveno zavio u crno
i crveno u Via Layetana slilo se grandioznih 500.000 duša.

čak je i ruski konzul
bio duboko ganut
prizorom te mase dignutih pesti
koja se klela u tog anarhista
što je vjerovao da samo generali vladaju silom
i da disciplina kao mlaz prosvjetljenja
dolazi uvijek i jedino
iznutra.

© Damir Šodan

DURRUTI 1936

sueco

huliganhjälten, anarkistledaren,
järnvägsarbetarsonen, gerillakrigaren med ett barns ögon
i en halvvildes ansikte, proletäragitatorn
Buenaventura Durruti höll mer än något annat fast
vid väl valda uttryck och deras renhet.

när han tog till orda förstod alla vad han pratade om.
Emma Goldman säger att allt kring honom kokade som i en bikupa
och att han alltid ska ha varit på gott humör.

Durrutis kolonn
byggde på en anda av libertarianism och offervilja.
hans begravning som storslaget
svepte in Barcelona i svart
och rött
samlade makalösa 500 000 själar på Via Laietana.

till och med den ryske konsuln
var djupt rörd
av åsynen av folkmassan med höjda nävar
som svor trohet till denne anarkist
som ansåg att bara generaler styr med våld
och att disciplinen likt en upplysningens stråle
alltid och enbart kommer
inifrån.

Översättning: Djordje Zarković

TOLSTOJ

croata | Damir Šodan

se, kažu, u šumi preobratio.
jednog dana u kasno proljeće
osluškivao je neke čudne zvukove
i sjetio se koliko je samo dugo
zaboravljao Boga
i njegove radosne darove.
eto, to bi joj večeras čitao
dok se ona skida
poput oprezne mačke
(i mrzeći tvoj Martini)
misli da je veličina grudi
Kraj svijeta
s kojeg svaki put odskočiš
samo zato
da bi mu se na koncu
opet spremno vratio.
ali Tolstoj je prigrlio
jednostavan život seljaka!   
a ti njene uljne, alohtone,
maslinaste noge
kao da su korjenike ozdravljenja;  
dva stupa soli
s kojih uporno propovijedaš
svoju do-zla-boga trulu  
teologiju oslobođenja. 

© Damir Šodan

TOLSTOJ

sueco

sägs ha omvänt sig i en skog.
en eftermiddag på senvåren
när han lyssnade efter märkliga ljud
slog det honom hur länge sedan det var
som han hade tänkt på Gud
och hans glada gåvor.
ja, det skulle jag vilja läsa för henne i kväll
medan hon klär av sig
som en vaksam katt
(och hatar din Martini)
och tror att bröstens storlek är
Världens ände
som man varje gång tar sats från
bara för
att till slut
beredvilligt återvända.
men Tolstoj omfattade
bondens enkla liv!
och du hennes oljiga, alloktona,
olivgröna ben
som vore de tillfrisknandets grundbult;
två saltpelare
där du envist står och förkunnar
din förbaskat ruttna
befrielseteologi.

Översättning: Djordje Zarković

RODBINA

sérvio | Dragana Mladenović

ime: živorad
otac: nikola
prezime: žurić
nadimak: žura
žura: mutavi
mutav: kasno progovorio
rođen: 45.
u: siromaštvu

adresa: bivša maršala tita
cara: lazara 16a
stan: 8

kopija l.k.
u prilogu

*

zanimanje: penzioner
bio: vatrogasac
oženjen: udovac
razmnožen: sin
ime: živorad
ime sina: mihajlo
osuđivan: da
ali: nije kriv
tako svi kažu

dosije mihajla žurića
u prilogu

*

razlog dolaska: prijava
sina: ne
krađe: ne
slušam vas: video sam ga
koga: generala
kog generala: tiodora
tiodora: baš
kad: u subotu
koju: prošlu
prošla je: ponoć
nemate san: ne
gde: u hodniku
zgrada: cara lazara 16a
opišite ga: krupan plavook prosed
rekli ste da je bila noć

*

neko je upalio svetlo
da li je bi sam: ne
nego: s ostojom
ostoja: krstić bio je sa njim
poznajete ga: daleki rod
po: majci
i još neko: i još neko
ime: mu ne znam
izgled: tako kao vi
kao ja: kao vi

zanimljivo

*

i šta ste onda radili: drhtao sam
kao prut: kao list
zašto ste ćutali: plašio sam se
a sad: i sad me je strah
zašto: za život
pa vi ste već mrtvi: nisam
šalim se: šalite se

*

mislite da je kriv: tiodor
da: tražen je
pitam da li je kriv: nije na meni
je l’ vama naudio: čuo sam da je ubijao
čuli: i čitao
i ovde ste: ovde sam

*

© Dragana Mladenović
from: Rodbina
Beograd: Fabrika knjiga, 2010
Audio production: Haus für Poesie, 2017

Andra delen

sueco

förnamn: živorad
far: nikola
efternamn: žurić
smeknamn: žura
žura: den stumme
den stumme: började prata sent
född: 45
i: fattigdom

adress: före detta marsalk titos gata
tsar: lazars gata 16a
lägenhet: 8

kopia av id-kort
bifogad


*


yrke: pensionär
var: brandman
gift: änkeman
förökad: en son
förnamn: živorad
sonens förnamn: mihajlo
straffad: ja
men: oskyldig
det säger alla

mihajlo žurićs personakt
bifogad


*


anledning till besöket: anmälan
av sonen: nej
en stöld: nej
jag lyssnar: jag såg honom
vem: generalen
vilken general: tiodor
tiodor: just det
när: lördag
vilken: den förra
vid: midnatt
svårt att sova: ja
var: i hallen
hus: tsar lazars gata 16a
beskriv honom: stor blåögd gråsprängd
ni sa att det var natt


*


någon hade tänt lampan
var han ensam: nej
utan: med ostoja
ostoja: krstić var med honom
känner ni honom: en avlägsen släkting
på: min mors sida
och någon mer: och någon mer
dennes namn: känner jag inte till
utseende: som ni ungefär
som jag: som ni

intressant


*


och vad gjorde ni då: darrade
som en pinne: som ett asplöv
varför teg ni: jag var rädd
och nu: jag är rädd nu också
för vad: mitt liv
men ni är ju redan död: nej
jag skojar: ni skojar


*


tror ni att han är skyldig: tiodor
ja: han är efterlyst
jag frågar om han är skyldig: det är inte min sak
har han gjort er något: jag har hört att han har dödat
hört: och läst
och nu är ni här: nu är jag här

Dragana Mladenović: Släkten (Rámus, 2012)
Översättning: Djordje Zarković