***[Kui kirjutan]

Kui kirjutan,
karjatan sõnakuulmatuid sõnu
peaaegu võimatul nõlval
vaikuse kuru kõrval.

Kui kirjutan,
harjutan varjude valitsemist
jahedal randmel, rapiiril
viimse pimeda piiril.

Kui kirjutan,
kirjutan üleni keeldumuskeeles;
mu ülim pilgar on paast,
taevast kaevates maast.

© Doris Kareva
Extraído de: Mandragora
Tallinn: Huma, 2002
Produção de áudio: Eesti Kirjanduse Teabekeskus 2014

***[När jag skriver]

När jag skriver,
skriker jag ord som inte lyder
på en nästintill hopplös kant
bredvid tystnadens brant.

När jag skriver,
övar jag skuggornas makt
på den svala handleden, på värjan
i det sista mörkrets början.

När jag skriver,
skriver jag helt på förbudsspråket;
min största fest är fastlagen,
grävande himlen ur jorden i dagen.

Översatt av Kalli Klement