Henrika Ringbom 
Translator

on Lyrikline: 8 poems translated

from: finnois to: suédois

Original

Translation

Hugo Simbergin Haavoittunut enkeli

finnois | Jyrki Kiiskinen

Yleensä enkelit kantavat meitä, nyt on toisin. Katsomme yhdessä kuvaa: näemme enkelin jota mustapukuiset pojat vievät puisilla paareilla halki aution maiseman, enkeli nuokkuu valkoinen side silmillään. Hän ei tiedä, mikä häntä odottaa. Minä tiedän: pojat löysivät hänet valkoinen siipi veressä, pudonneena kivikkoon, he tuovat hänet ihmisten ilmoille. Me kannamme enkeliä, joka pitää yhä valkoisia kukkia kädessään. Sinä kauhistut. Et halua tietää, mistä yllätimme tytön, tai miksi sidoimme silmät. Ettei hän näe. Et halua tietää, minne enkelit sinua vievät.


Helsingissä sunnuntaina 2. elokuuta

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

Hugo Simbergs Sårad ängel

suédois

För det mesta bär änglarna oss, nu är det annorlunda. Vi ser tillsammans på bilden: vi ser ängeln som blir buren av svartklädda pojkar på en träbår genom ett öde landskap, ängeln nickar till med ett vitt bandage över ögonen. Hon vet inte vad som väntar henne. Jag vet det: pojkarna hittade henne med den vita vingen nerblodad, hon hade fallit ner bland stenarna, de bär upp henne bland människorna. Vi bär ängeln som fortfarande har vita blommor i sin hand. Du fylls av fasa. Du vill inte veta var vi överraskade flickan eller varför vi förband hennes ögon. För att hon inte skulle se. Du vill inte veta vart änglarna tar dig.


Helsingfors söndagen 2 augusti 2009

Translated by Henrika Ringbom

[Musta katedraali]

finnois | Jyrki Kiiskinen

Musta katedraali. Musta pelastus. Mustia piruja. Sininen taivas.
Musta ovi. Valkoinen ikkuna. Valkoinen Maria. Musta lapsi.

Musta mies. Musta neitsyt. Vihreä paimensauva. Valkoinen tehdas.
Musta piippu. Mustaa lyijylasia. Mustaa rahaa. Valkoista työtä.

Mustaa kulttuuria. Mustia lohikäärmeitä. Musta suihkulähde läikehtii, lirisee musta vesi, vuotaa musta veri. Mustia päitä.

Valkoinen tehdas sylkee mustia renkaita. Siniset silmät Mustat silmät. Mustia lasikukkia, huomaan kullatun lauseen, mustassa seinässä.

Luemme sen, valkoisen lehden, mustan savun. Valkoista savua odotti
Musta paavi. Mustia ristiretkiä. Valkoisia ikkunoita. Mustaa graffitia.

Mustia patsaita. Valkoinen iho läikehtii, valkoiset kankaat,
valkoisia huoneita. Kosketan valoa, ei mustaa, se loistaa päässäni.


Clermont-Ferrandissa maanantaina  2. helmikuuta

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

En svart katedral

suédois

En svart katedral. En svart frälsning. Svarta djävlar. En blå himmel.
En svart dörr. Ett vitt fönster. En vit Maria. Ett svart barn.

En svart man. En svart jungfru. En grön herdestav. Vit fabrik.
En svart pipa. Svart blyglas. Svarta pengar. Vitt jobb.

Svart kultur. Svarta drakar. En svart fontän
vattras, porlar svart vatten, läcker svart blod. Svarta huvuden.

Den vita fabriken spottar ut svarta bildäck. Blå ögon. Svarta ögon.
Svarta glasblommor, jag ser en förgylld mening på en svart vägg.

Vi läser den, den vita tidningen, den svarta röken. På den vita röken väntade
den Svarta påven. Svarta korståg. Vita fönster. Svart graffiti.

Svarta statyer. Den vita huden vattras, de vita tygen,
vita rum. Jag rör vid ljuset, inte vid det svarta, det lyser i mitt huvud.


Clermont-Ferrand måndagen 2 februari år 2009

Translated by Henrika Ringbom

[Jalaton mies katsoo kädetöntä naista]

finnois | Jyrki Kiiskinen

Jalaton mies katsoo kädetöntä naista
joka ei saa rahojaan kassalla esiin

ja kädetön nainen katsoo kerjäläistä
joka levittelee käsiään kuin lentäisi

ja kerjäläinen katsoo kiireisen
kulkijan pullottavaa takataskua

ja kulkija katsoo katusoittajaa
jonka silmille hiukset valahtavat

ja katusoittaja viheltää kappaletta
jonka nimeä ei muista

jalaton mies muistaa, mutta
hän katsoo kädetöntä naista

joka kaartaa kaupungin yli
ja katsoo meitä täällä alhaalla



Helsingissä maanantaina 5. tammikuuta 
 

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

[Den benlösa mannen ser på den armlösa kvinnan]

suédois

Den benlösa mannen ser på den armlösa kvinnan
som inte får fram sina pengar ur väskan vid kassan

och den armlösa kvinnan ser på tiggaren
som brer ut sina armar som flög han

och tiggaren ser på den stressade
förbipasserandens putande bakficka

och den förbipasserande ser på gatumusikanten
vars hår glider ner över ögonen

och gatumusikanten visslar ett stycke
vars namn han inte minns

den benlösa mannen minns men
han ser på den armlösa kvinnan

som cirklar över stan
och ser på oss här nere


Helsingfors måndagen 5 januari 2009

Translated by Henrika Ringbom

[Näyttämö hämärtyy]

finnois | Jyrki Kiiskinen

Näyttämö hämärtyy, hahmo seisoo lavasteissa, kasvoja ei näy - ääntäkään ei kuulu.
                                                                     *
Mies astuu johtajan huoneesta, istuu paikalleen, muut tuijottavat - ei kuulu ääntäkään.
                                                                     *
Torilla laukaus kajahtaa, ihmiset jähmettyvät, pälyilevät epäuskoisina - mitään ei kuulu.
                                                                     *
Astumme sairaalakäytävään, istumme penkille ja odotamme - ei kuulu mitään.
                                                                     *
Kohotat päätä, lasket käden peitolle ja katsot minua silmiin - ääntäkään ei kuulu.
                                                                     *
Avaat sanomalehden. He koskettavat toisiaan. Katson alas joelle.


Helsingissä sunnuntaina 6. syyskuuta

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

[Scenen faller i dunkel]

suédois

Scenen faller i dunkel, skepnaden står i kulisserna, ansiktet syns inte – inte ett ljud hörs.

*

Mannen stiger ut ur direktörens rum, sätter sig på sin plats, de andra stirrar – det hörs inte ett ljud.

*

På torget skallar ett skott, människorna stelnar till, tittar sig misstroget omkring – ingenting hörs.

*

Vi stiger in i sjukhuskorridoren, sätter oss på en bänk och väntar – det hörs ingenting.

*

Du höjer huvudet, sänker ner din hand på täcket och ser mig i ögonen – inte ett ljud hörs.

*

Du slår upp tidningen. De rör vid varandra. Jag ser ner mot ån.


Helsingfors söndagen 6 september år 2009

Translated by Henrika Ringbom

Mark Rothko: Nimetön

finnois | Jyrki Kiiskinen

Emme pelkää, kun lähestymme maalausta kuin vaeltaisimme
kuoleman varjon laaksossa, astumme suunnattomaan tilaan,
lähestymme punaista haihtuvaa pilveä, tai tuntematonta ikkunaa.
Se on harhakuva, sinä sanot. Tämä ikkuna, tämä pilvi.
Haluan että se nielee minut, koskettaa kuin hamekangas.
Ei se kosketa, punainen väripinta: haluat nähdä, takana ei ole
mitään, kuoleman varjon laaksossa meitä johdattaa veripilvi
joka sanoo: "Litteät muodot tuhoavat illuusion ja paljastavat totuuden."
Se liikuttaa minua kovasti, pelkkä väripinta yllättää minut,
hiljaisuus on niin totta, kuten kumu maalauksen ulkopuolella.
Olisi edes veripilvi. Tai ikkuna. Selitä lisää, minä vaadin,
mutta pilvi ei vastaa. Musta ympäröi meidät, eikä pilvi katoa, olen varma
että se kosketti, luulen muistavani sen, kuka minä olin.


Helsingissä torstaina 6. elokuuta

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

Mark Rothko: Utan titel

suédois

Vi är inte rädda när vi närmar oss målningen som om vi vandrade
i dödsskuggans dal, vi stiger in i ett måttlöst rum,
närmar oss ett rött moln som håller på att förflyktigas, eller ett okänt fönster.
Det är en illusion, säger du. Detta fönster, detta moln.
Jag vill att det sväljer mig, rör vid mig som ett klänningstyg.
Inte rör den vid mig, den röda färgytan: du vill se, bakom finns
ingenting, i dödsskuggans dal blir vi ledda av ett moln av blod
som säger: ”De platta formerna förintar illusionen och avslöjar sanningen.”
Jag blir väldigt rörd, den nakna färgytan överraskar mig,
tystnaden är så sann, liksom dånet utanför målningen.
Om det åtminstone fanns ett moln av blod. Eller ett fönster. Förklara mera, kräver jag,
men molnet svarar inte. Det svarta omsluter oss och molnet försvinner inte, jag är säker
på att det rörde vid mig, tror mig minnas det, vem jag var.


Helsingfors torsdagen 6 augusti år 2009

Translated by Henrika Ringbom

Musta laatiko

finnois | Jyrki Kiiskinen

Millä perustalla seison, kun salama värjää
taivaan, kone viheltää nousevaan virtaukseen

hajoten ilmassa osiin, musta laatikko putoaa
myrskyn läpi, mitä näkymätön käsi puuhaa,

pilotti ei sitä tiedä, ei edes käsien määrää, kun laitteet
lähettävät mekaanisia viestejään, salamoinnista,

pyörteistä, rukouksista piittaamatta, musta laatikko
leijailee vesimassojen läpi kysymyksiä kuulematta,

miksi sähköt menivät eikä vakautus toiminut,
miksi istun tässä enkä rakasta lähimmäistä?

Yö humisee, musta laatikko säilyttää salaisuutta,
ihmismassat vellovat mustan kiven ympärillä

mutisten rukouksia väärään vastaanottimeen joka ei
käsitä ihmiskieltä, tuuli lyö maasta taivaisiin.


Helsingissä torstaina 4. kesäkuuta

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

Den svarta lådan

suédois

På vilken grund står jag när blixten färgar
himlen, planet visslar in i den stigande strömmen

och sprängs i bitar i luften, den svarta lådan faller
genom stormen, vad sysslar den osynliga handen med,

piloten vet det inte, inte ens hur många händerna är, medan apparaterna
sänder sina mekaniska budskap utan att bry sig

om blixtrandet, virvlarna, bönerna, den svarta lådan
svävar genom vattenmassorna utan att höra frågorna,

varför gick strömmen, fungerade inte stabilisatorn,
varför sitter jag här och älskar inte min nästa?

Natten brusar, den svarta lådan bevarar sin hemlighet,
människomassorna böljar runt den svarta stenen

och muttrar böner i mottagaren som inte
förstår språket, vinden slår från jorden till himlen.


Helsingfors torsdagen 4 juni år 2009

Translated by Henrika Ringbom

[Se ruokkii puoli maailmaa]

finnois | Jyrki Kiiskinen

Sikainfluenssatartuntoja ihmisestä toiseen Saksassa,
Britanniassa ja Kanadassa (HS 2.5.)

Se ruokkii puoli maailmaa, eikä kukaan pese
sen haavoja, ruumis paloina pitkin kaupunkia,

muovikäärinliinoissaan naapurin sika jota tuskin tunnistaa,
joka kiintyi petturiin ja joka otti raadelman tyynesti,

jotta pitkään eläisimme, ei se puhu, sano että
tämä on minun ruumiini, sano se, senkin sika,

hehkeä ihosi sitä ylempää rotua, sano se, ottakaa
ja syökää, kokemattomat kirurgit, kursitte ampumahaavat,

tutkitte kuolemisen tapoja, senkin siat, niitä elimiä
emme sentään syö, emme ole mitään sikoja,

sano se, emme mitään, sano, näetkö tutun
sinisilmäisen olennon, kun katsot sian silmiin, kuuletko

naurua, senkin sika, ymmärrätkö sikamaista iloa
ja surua, älä sano, ei siinä ole mitään inhimillistä,

virus vain yhdistää meidät, linnut, siat ja apinat.


Helsingissä lauantaina 2. toukokuuta

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

[Det när hälften av världen]

suédois

Svininfluensan har smittat mellan människor i Tyskland,
Storbritannien och Kanada (Helsingin Sanomat 2.5)

Det när hälften av världen och ingen tvättar
dess sår, kroppen i bitar överallt i staden,

grannens knappt igenkännliga svin i sin svepning av plast,
det som fäste sig vid svikaren och tog sargandet med ro,

på det att vi skulle leva länge, inte pratar det, säg att
detta är min kropp, säg det, ditt svin,

din blomstrande hud av den högre rasen, säg det, tag
och ät, era oerfarna kirurger, ni tråcklar ihop skottsåren,

undersöker sätten att dö på, era svin, vi äter
trots allt inte de där organen, vi är inga svin,

säg det, vi inga, säg, ser du den bekanta
blåögda varelsen när du ser svinet i ögonen, hör du

skrattet, ditt svin, förstår du den svinaktiga glädjen
och sorgen, säg inte, det finns inget mänskligt i det,

viruset bara förenar oss, fåglarna, svinen och aporna.


Helsingfors lördagen 2 maj år 2009

Translated by Henrika Ringbom

Avain

finnois | Jyrki Kiiskinen

Aina tulee aika lajitella avaimet, painava nippu kädessä
etsiä lukkoa, käydä yksitellen läpi ovet,
muistella portaita, jotka kapusi, miten ovi naksahti kiinni,
tai auki, muistella metallihäkkejä, matkalaukkuja, varastettuja
polkupyöriä, äkkilähtöjä pihasta, vilkutuksia,
ajatuksissani käänsin avainta pidellen lukkopesää,
joka riippui kiinnikkeissään kellarissa, ehkä autotallin perällä.
Halusin kiihkeästi avata lukon, mihin oikein
pyrin, muistaa miten palasin avain kädessä,
mitä sieltä hain, avain jäi, todiste: olin joku
muu, se oli hyvin tärkeää, oikein
tärkeä ovi, oven takana.


Helsingissä keskiviikkona 3. kesäkuuta

© Jyrki Kiiskinen
from: Onnenpyörä
Tammi, 2010
Audio production: Literaturwerkstatt Berlin, 2013

Nyckeln

suédois

Det blir alltid dags att sortera nycklarna, med det tunga knippet i handen
leta efter låset, gå igenom dörrarna en efter en,
minnas trapporna man klättrade upp för, hur dörren knäppte igen,
eller upp, minnas burarna av metall, resväskorna, de stulna
cyklarna, de plötsliga avfärderna från gården, vinkningarna,
i mina tankar vred jag om nyckeln och höll i hänglåset
som hängde i sina fästen i källaren, kanske längst bak i garaget.
Jag kände en våldsam lust att öppna låset, vad strävade jag
efter egentligen, att minnas hur jag återvände med nyckeln i handen,
vad sökte jag där, nyckeln finns kvar, ett bevis: jag var någon
annan, det var mycket viktigt, en riktigt
viktig dörr, bakom dörren.


Helsingfors onsdagen 3 juni år 2009

Translated by Henrika Ringbom