Pasaules malā

Šī pēdējā barikāde, uguns līnija, sarkanā svītra,
Pāri tai
Mēs vairs nesadosimies rokās.
Ne draugi, ne parlamentārieši, pat ne pudelesbrāļi.

Pēdējā diena, pēdējais teikums, pēdējā šanse.
Uz robežas sadegs vārds mēs.
Cauri ugunij netiks vārds jūs.
Paliks vienīgi viņi.

Šovakar pasēdēsim uz mūsu saprāta čemodāniem,
Uz mūsu goda jūtu mugursomām
Un saskaitīsim mūsu mūža sīknaudu
Turp – vai atpakaļceļam.

Pasēdēsim līdz rītam.

De: Sēkla sniegā
Rīga: Liesma, 1990
Producción de Audio: Latvijas Literatūras centrs, 2015

Vid världens ande

Detta är den sista barrikaden, eldlinjen, röda strecket.
Över den
tar vi inte mer varann i hand.
Varken vänner eller parlamentariker - inte ens dryckesbröder.

Sista dagen, sista meningen, sista chansen.
På gränsen försvinner inte ordet ni.
Kvar blir endast de.
Ikväll ska vi sitta en stund på vårt förstånds resväskor

på vår hederskänslas ryggsäckar
och räkna vårt livs småslantar
för en tur - eller returresa.

Till morgonen.

Översättning: Juris Kronbergs. Som ekens rot till vaten. Heidruns, 2008