[cilvēki ir caurstaigājami pavasarī...]

cilvēki ir caurstaigājami pavasarī
balta puķe kavējas tavā sejā
bet drīz viņa dosies tālāk
bezdelīgas mērc spārngalus tavās acīs
neviļus
ierastā steigā

bet piesargies
drīz pienāks laiks
kad tu nebūsi vairs caurstaigājams
un tevī uz veselu gadu
var iestrēgt kāds tauriņš vai zieds
un viņi lauzīsies ārā
izmisīgi tik izmisīgi
ka viņu izmisumu tu uzskatīsi par savējo

© Jānis Rokpelnis
De: Zvaigzne, putna ēna un citi
Rīga: Liesma, 1975
Producción de Audio: Latvijas Literatūras centrs, 2015

[på vårarna kan man gå rakt genom människor...]

på vårarna kan man gå rakt genom människor
en vit blomma dröjer sig kvar i ditt ansikte
men snart ska den ge sig av
svalorna doppar sina vingspetsar i dina ögon
oavsiktligt
i sin vanliga brådska

men var på din vakt
snart kommer den tid
när man inte längre kan gå genom dig
och en fjäril eller en blomma
kan fastna i dig ett helt år
men förtvivlat
kommer de försöka bryta sig loss
så förtvivlat
att du tar deras förtvivlan för din egen

Översättning: Juris Kronbergs. Lettland diktar, Ord och steg. Stockholm: Tranan, 2008