PROLOG

Jag blir bara äldre.
Ditt huvud är överdrivet ljust och stilla.
Om Europas historia är sann, vill jag lära mig den som man lär
sig en sång. Idag när jag skulle gå ut för att köpa chips och
kyckling luktade trapphuset halt av såpa. På Hotell Lautréamont
rör sig utsagorna hela tiden uppåt genom stroferna. Du torkar
pannan med en ros och rekommenderar dess törnen.

© Fredrik Nyberg
De: Blomsterur
Stockholm: Norstedts, 2000
Producción de Audio: Lars Carlsson

PROLOG

Ich werde immerzu älter.
Übertrieben hell und still ist dein Kopf.
Wenn die Geschichte Europas wahr ist, so will ich sie lernen, wie man ein Lied
auswendig lernt. Heute, als ich ausgehen wollte, um mir Chips und Hähnchen zu
holen, roch das Treppenhaus glatt, von Schmierseife. Im Hotel Lautréamont
bewegen sich die Aussagen die ganze Zeit strophenaufwärts. Du wischst dir die
Stirn mit einer Rose und empfiehlst ihre Dornen.

Aus dem Schwedischen von Klaus-Jürgen Liedtke