es

5256

Logo lyrikline pure Logo lyrikline claim
  • Contactos
  • Socios
  • Donaciones
Iniciar Sesión
  • Contactos
  • Socios
  • Donaciones
  • deutsch
  • english
  • français
  • slovenščina
  • العربية
  • русский
  • español
  • português
  • 中文
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Todos los resultados
  • Autores
    • A-Z
    • Por Idioma
    • Por País
    • Todo
  • Poemas
    • Por Idioma
    • En Traducción
    • Todo
  • Traductores/as
    • A-Z
  • Traducciones
    • A-Z
  • NUEVO
    • Poemas
    • Autores
    • Traducciones
Logo lyrikline pure Logo lyrikline claim
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Todos los resultados
  • Contactos
  • Socios
  • Donaciones
  • deutsch
  • english
  • français
  • slovenščina
  • العربية
  • русский
  • español
  • português
  • 中文
  • Autores
    • new on Lyrikline
    • A-Z 
      • A
      • B
      • C
      • D
      • E
      • F
      • G
      • H
      • I
      • J
      • K
      • L
      • M
      • N
      • O
      • P
      • Q
      • R
      • S
      • T
      • U
      • V
      • W
      • X
      • Y
      • Z
    • Por Idioma 
      • afrikaans
        aimara
        albanés
        alemán
        amárico
        armenio
        bengalí
        bielorruso
        birmano
        bkms
        bosnio
        bretón
        búlgaro
        canarés
        catalán
        checo
        chino
        cingalés
        coreano
        cree
        croata
        danés
        eslovaco
        esloveno
        español
        estonio
        finés
        francés
        gallego
        galés
        gaélico escocés
        georgiano
        griego
        groenlandés
        gujarati
        hebreo
        hindi
        húngaro
        indonesio
        inglés
        irlandés
        islandés
        italiano
        japonés
        kurdo
        letón
        lituano
        macedonio
        malayalam
        malayo
        maltés
        marathi
        montenegrino
        neerlandés
        nepalí
        noruego
        oriya
        persa
        polaco
        portugués
        punjabí
        retorrománico
        rumano
        ruso
        sami meridional
        sami septentrional
        serbio
        setchwana
        shona
        sindhi
        sueco
        swahili
        tamil
        telugu
        turco
        ucraniano
        urdu
        uzbeko
        vasco
        vietnamita
        xhosa
        yídish
        árabe
    • Por País 
      • Afganistán
        Albania
        Alemania
        Andorra
        Angola
        Arabia Saudí
        Argelia
        Argentina
        Armenia
        Australia
        Austria
        Bahréin
        Bangladesh
        Bielorrusia
        Bolivia
        Bosnia-Herzegovina
        Botsuana
        Brasil
        Bulgaria
        Burundi
        Bélgica
        Camboya
        Canadá
        Chile
        China
        Chipre
        Colombia
        Corea del Sur
        Costa Rica
        Costa de Marfil
        Croacia
        Cuba
        Dinamarca
        Egipto
        Emiratos Árabes Unidos
        Eslovaquia
        Eslovenia
        España
        Estados Unidos
        Estonia
        Etiopía
        Finlandia
        Francia
        Georgia
        Ghana
        Grecia
        Groenlandia
        Guatemala
        Guinea-Bissau
        Haití
        Honduras
        Hungría
        India
        Indonesia
        Iraq
        Irlanda
        Irán
        Islandia
        Israel
        Italia
        Jamaica
        Japón
        Kenia
        Kuwait
        Letonia
        Libia
        Lituania
        Luxemburgo
        Líbano
        Macedonia
        Malasia
        Malaui
        Malta
        Marruecos
        Martinica
        Moldavia
        Montenegro
        Mozambique
        Myanmar
        México
        Nigeria
        Noruega
        Nueva Zelanda
        Omán
        Pakistán
        Palestina
        Paraguay
        Países Bajos
        Perú
        Polonia
        Portugal
        Puerto Rico
        Reino Unido
        República Checa
        República Democrática del Congo
        República Dominicana
        Rumanía
        Rusia
        Santa Lucía
        Santo Tomé y Príncipe
        Senegal
        Serbia
        Singapur
        Siria
        Somalia
        Sri Lanka
        Sudáfrica
        Suecia
        Suiza
        Taiwán
        Trinidad y Tobago
        Turquía
        Túnez
        Ucrania
        Uganda
        Uruguay
        Uzbekistán
        Venezuela
        Vietnam
        Yemen
        Zambia
        Zimbabue
  • Poemas
    • new on Lyrikline
    • Por Idioma 
      • afrikaans
        aimara
        albanés
        alemán
        amárico
        arahuaco
        armenio
        bengalí
        bielorruso
        birmano
        bkms
        bosnio
        bretón
        búlgaro
        canarés
        catalán
        checo
        chino
        cingalés
        coreano
        cree
        croata
        danés
        eslovaco
        esloveno
        español
        estonio
        finés
        francés
        frisón
        gallego
        galés
        gaélico escocés
        georgiano
        griego
        groenlandés
        gujarati
        hebreo
        hindi
        húngaro
        indonesio
        inglés
        irlandés
        islandés
        italiano
        japonés
        kurdo
        lenguas sorbias
        letón
        lituano
        lushai
        macedonio
        malayalam
        malayo
        maltés
        maorí
        marathi
        montenegrino
        neerlandés
        nepalí
        noruego
        oriya
        persa
        polaco
        portugués
        punjabí
        retorrománico
        romaní
        rumano
        ruso
        sami meridional
        sami septentrional
        serbio
        setchwana
        shona
        sindhi
        sueco
        swahili
        tamil
        telugu
        tumbuka
        turco
        ucraniano
        urdu
        uzbeko
        vasco
        vietnamita
        xhosa
        yídish
        árabe
    • En Traducción 
      • abjasio
        afar
        afrikaans
        albanés
        alemán
        alemán suizo
        araucano
        armenio
        asamés
        azerí
        bashkir
        bengalí
        bereber
        bielorruso
        bkms
        bosnio
        bretón
        buriat
        búlgaro
        cachemiro
        canarés
        catalán
        checheno
        checo
        chino
        chuvash
        cingalés
        coreano
        corso
        croata
        danés
        duala
        escocés
        eslovaco
        esloveno
        español
        esperanto
        estonio
        finés
        francés
        gallego
        galés
        gaélico escocés
        georgiano
        griego
        gujarati
        haitiano
        hebreo
        hindi
        húngaro
        indonesio
        inglés
        irlandés
        islandés
        italiano
        japonés
        kalmyk
        kazajo
        kirghiz
        kumyk
        kurdo
        latín
        lenguas sorbias
        letón
        lezgiano
        lituano
        lushai
        macedonio
        malayalam
        malayo
        maltés
        marathi
        maya
        mongol
        montenegrino
        neerlandés
        nepalí
        noruego
        occitano
        oriya
        osético
        persa
        polaco
        portugués
        retorrománico
        romaní
        rumano
        ruso
        sami meridional
        sardo
        serbio
        shona
        sindhi
        sueco
        swahili
        sánscrito
        tamil
        tayiko
        telugu
        tetún
        turco
        turcomano
        tártaro
        ucraniano
        udmurt
        urdu
        uzbeko
        vasco
        vietnamita
        yakut
        yídish
        árabe
    • Generos y Aspectos
      • Poesía Experimental
      • Poesía Concreta
      • Poesía Sonora
      • Poesía Visual
      • Proyectos de Poesía
      • Series / Ciclos
      • Poesía para Niños
      • Poesía con Humor
      • Poesía Narrativa
      • Poemas sobre Poética
      • Ecopoesía
      • Poesía Política
      • Poesía Erótica
      • Dialectos
      • Performace
      • Con Música / Audio
      • Spoken word / Rap
      • translingual / hybrid / Pidgin
    • Formas y Términos Poéticos
      • Oda
      • Haiku / Tanka
      • Collage / Montaje
      • Dinggedicht
      • Poema en Prosa
      • Poema con Rima
      • Renshi
      • Sextina
      • Sextina
      • Villanelle
      • Ghazal
      • Balada
    • Temas
      • Sociedad
        • Identidad (colectiva)
        • Tradiciones
        • Patria
        • Ciudad y la vida urbana
        • Historia
        • Política
        • Discriminación / Racismo
        • Guerra
        • Exilio
        • Economía
        • Crítica Social
      • Vida y Relaciones
        • Familia
          • Parto
          • Niño
          • Madre
          • Padre
        • Infancia y Adolescencia
        • Edad
        • Memoria
        • Identidad (individual)
        • Género y Sexualidad
          • Mujer
          • Mujer
          • Sexo / Erotismo
          • Hombre
        • Amistad
        • Amor
        • Matrimonio
        • Conflictos de relación
        • Laboral
        • Enfermedad
        • Cuerpo
        • violencia
        • Pérdida y separación
        • Muerte / Tristeza
        • Funeral
        • Religión / Espiritualidad
        • Soñar
        • Viajes
        • Tiempo
        • Comidas y Bebidas
        • Alcohol y drogas
      • Ciencia y Cultura
        • Arquitectura y Diseño
        • Poetas y Poesía
        • Arte y Pintura
        • Literatura y Lectura
        • Mitos y Leyendas
        • Medicina y Ciencia
        • Música
        • Mitología
        • Filosofía
        • Fotografía y Cine
        • Cultura Popular
        • Lenguaje
        • Danza y Teatro
        • Narración (de poesía)
      • Naturaleza
        • Primavera
        • Verano
        • Otoño
        • Invierno
        • Paisaje
        • Agua
        • Animales
        • Plantas
  • Traductores/as
    • A-Z 
      • A
      • B
      • C
      • D
      • E
      • F
      • G
      • H
      • I
      • J
      • K
      • L
      • M
      • N
      • O
      • P
      • Q
      • R
      • S
      • T
      • U
      • V
      • W
      • X
      • Y
      • Z
    • traduce del 
      • afrikaans
        aimara
        albanés
        alemán
        amárico
        arahuaco
        armenio
        bengalí
        bielorruso
        birmano
        bkms
        bosnio
        bretón
        búlgaro
        canarés
        catalán
        checo
        chino
        cingalés
        coreano
        cree
        croata
        danés
        eslovaco
        esloveno
        español
        estonio
        finés
        francés
        frisón
        gallego
        galés
        gaélico escocés
        georgiano
        griego
        groenlandés
        gujarati
        hebreo
        hindi
        húngaro
        indonesio
        inglés
        irlandés
        islandés
        italiano
        japonés
        kurdo
        lenguas sorbias
        letón
        lituano
        lushai
        macedonio
        malayalam
        malayo
        maltés
        maorí
        marathi
        montenegrino
        neerlandés
        nepalí
        noruego
        oriya
        persa
        polaco
        portugués
        punjabí
        retorrománico
        romaní
        rumano
        ruso
        sami meridional
        sami septentrional
        serbio
        setchwana
        shona
        sindhi
        sueco
        swahili
        tamil
        telugu
        tumbuka
        turco
        ucraniano
        urdu
        uzbeko
        vasco
        vietnamita
        xhosa
        yídish
        árabe
    • traduce al 
      • abjasio
        afar
        afrikaans
        albanés
        alemán
        alemán suizo
        araucano
        armenio
        asamés
        azerí
        bashkir
        bengalí
        bereber
        bielorruso
        bkms
        bosnio
        bretón
        buriat
        búlgaro
        cachemiro
        canarés
        catalán
        checheno
        checo
        chino
        chuvash
        cingalés
        coreano
        corso
        croata
        danés
        duala
        escocés
        eslovaco
        esloveno
        español
        esperanto
        estonio
        finés
        francés
        gallego
        galés
        gaélico escocés
        georgiano
        griego
        gujarati
        haitiano
        hebreo
        hindi
        húngaro
        indonesio
        inglés
        irlandés
        islandés
        italiano
        japonés
        kalmyk
        kazajo
        kirghiz
        kumyk
        kurdo
        latín
        lenguas sorbias
        letón
        lezgiano
        lituano
        lushai
        macedonio
        malayalam
        malayo
        maltés
        marathi
        maya
        mongol
        montenegrino
        neerlandés
        nepalí
        noruego
        occitano
        oriya
        osético
        persa
        polaco
        portugués
        retorrománico
        romaní
        rumano
        ruso
        sami meridional
        sardo
        serbio
        shona
        sindhi
        sueco
        swahili
        sánscrito
        tamil
        tayiko
        telugu
        tetún
        turco
        turcomano
        tártaro
        ucraniano
        udmurt
        urdu
        uzbeko
        vasco
        vietnamita
        yakut
        yídish
        árabe
  • Traducciones
    • new on Lyrikline
    • según las lenguas de origen 
        afrikaans
        aimara
        albanés
        alemán
        amárico
        arahuaco
        armenio
        bengalí
        bielorruso
        birmano
        bkms
        bosnio
        bretón
        búlgaro
        canarés
        catalán
        checo
        chino
        cingalés
        coreano
        croata
        danés
        eslovaco
        esloveno
        español
        estonio
        finés
        francés
        frisón
        gallego
        galés
        gaélico escocés
        georgiano
        griego
        groenlandés
        gujarati
        hebreo
        hindi
        húngaro
        indonesio
        inglés
        irlandés
        islandés
        italiano
        japonés
        kurdo
        letón
        lituano
        lushai
        macedonio
        malayalam
        malayo
        maltés
        maorí
        marathi
        montenegrino
        neerlandés
        nepalí
        noruego
        oriya
        persa
        polaco
        portugués
        punjabí
        retorrománico
        romaní
        rumano
        ruso
        sami meridional
        sami septentrional
        serbio
        setchwana
        shona
        sindhi
        sueco
        swahili
        tamil
        telugu
        tumbuka
        turco
        ucraniano
        urdu
        uzbeko
        vasco
        vietnamita
        xhosa
        yídish
        árabe
    • según las lenguas de destino 
      • abjasio
        afar
        afrikaans
        albanés
        alemán
        alemán suizo
        araucano
        armenio
        asamés
        azerí
        bashkir
        bengalí
        bereber
        bielorruso
        bkms
        bosnio
        bretón
        buriat
        búlgaro
        cachemiro
        canarés
        catalán
        checheno
        checo
        chino
        chuvash
        cingalés
        coreano
        corso
        croata
        danés
        duala
        escocés
        eslovaco
        esloveno
        español
        esperanto
        estonio
        finés
        francés
        gallego
        galés
        gaélico escocés
        georgiano
        griego
        gujarati
        haitiano
        hebreo
        hindi
        húngaro
        indonesio
        inglés
        irlandés
        islandés
        italiano
        japonés
        kalmyk
        kazajo
        kirghiz
        kumyk
        kurdo
        latín
        lenguas sorbias
        letón
        lezgiano
        lituano
        lushai
        macedonio
        malayalam
        malayo
        maltés
        marathi
        maya
        mongol
        montenegrino
        neerlandés
        nepalí
        noruego
        occitano
        oriya
        osético
        persa
        polaco
        portugués
        retorrománico
        romaní
        rumano
        ruso
        sami meridional
        sardo
        serbio
        shona
        sindhi
        sueco
        swahili
        sánscrito
        tamil
        tayiko
        telugu
        tetún
        turco
        turcomano
        tártaro
        ucraniano
        udmurt
        urdu
        uzbeko
        vasco
        vietnamita
        yakut
        yídish
        árabe
Iniciar Sesión
  •  

Tomaž Šalamun

MRTVI FANTJE

  • 1 JON | Traducciones: arcacsdadeenesfifrhrhuitltplptrusksrsv
  • 2 ANDRAŽ | Traducciones: arcacsdeenesfifrhrhuitplrusksrsvtr
  • 3 RDEČE ROŽE | Traducciones: arcsdeenesfifritplrusrsv
  • 4 LJUDSKA | Traducciones: arcsdeenesfifrhrhuitplrusksrsv
  • 5 JELEN | Traducciones: arcacsdeenesfifrhrhuitltplsv
  • 6 BRATI: LJUBITI | Traducciones: arcacsdedeenesfifrhritplrusrsv
  • 7 GOBICE | Traducciones: csdeenfiplsksr
  • 8 RIBA | Traducciones: cacsdeenesfifrhrhuitplptrusksv
  • 9 LAK | Traducciones: cacsdedeenesfihrhultplitsksrsv
  • 10 MRTVI FANTJE | Traducciones: cacsdeenesfifritplrusrsv
Idioma: esloveno
Traducciones: catalán (Joves morts), checo (MRTVI HOSI), alemán (TOTE BURSCHEN), inglés (DEAD MEN), español (HOMBRES MUERTOS), finés (KUOLLEET POJAT), francés (GARÇONS MORTS), italiano (GIOVANI MORTI), polaco (MARTWI GOŚCIE), ruso (MЕРТВЫЕ МАЛЬЧИКИ), serbio (MRTVI MOMCI), sueco (DÖDA MÄN )
  • play
  • pause
Update Required To play the media you will need to either update your browser to a recent version or update your Flash plugin.

MRTVI FANTJE

mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer v stepah hušknejo ptice in se razpolovi dan
kjer so kocke glav jadrnice za šepetanje in se vozovi desk odbijajo od skal
kjer so jutra bleščeča kot oči slovanov
kjer se na severu kloftajo bobri da odmeva kot vabilo k smrti
kjer kažejo otroci podplute oči in z besom skačejo po butarah
kjer z odtrganimi rokami plašijo sosedom bike
kjer čakajo mraz v vrsti
kjer smrdi kruh po kisu, ženske po zvereh
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer se čekani zabliskajo in zašumijo pravljice
kjer je največja umetnost pribiti sužnja v loku skoka
kjer koruzo zažigajo na ogromnih ploskvah da jo zavoha bog
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so posebne cerkve ptic da se privajajo bremenu duše
kjer prebivalci pri vsakem obroku hrane tleskajo z naramnicami in pod mizo teptajo
                                                                                        svete tekste
kjer so konji črni od saj
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so keglji orodje velikanov ki si trejo mastne dlani ob hlodih
kjer bi šalamuna pozdravili s krikom
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so vsi vratarji rumenokožci da porabijo manj časa za zapiranje oči
kjer prodajalce mesa dotolčejo z loparji in jih ne pokopljejo
kjer teče donava v kino iz kina v morje
kjer je vojaška trobenta znak za pomlad
kjer delajo duše visoke loke in šepetajo v zboru zveri
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer je branje utrjeno z gramozom da se sliši če se udari obenj
kjer so drevesa na navoj, drevoredi na sklepe
kjer otrokom že prvi dan po rojstvu zarežejo kožo kot plutovcem
kjer točijo alkohol starkam
kjer si mladina grebe po ustih kot bager po dnu reke
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer so matere ponosne in rujejo iz sinov vlakna
kjer so lokomotive polite z losovo krvjo
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer luč zgnije in poči
kjer so ministri oblečeni v granit
kjer so čarovniki začarali da so živali padle v košare šakali stoje na očeh vider
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer s križi označujejo strani neba
kjer je žito hrapavo in lica zabuhla od požarov
kjer imajo črede usnjene oči
kjer so vsi slapi iz testa, vežejo jih s črnimi trakovi mladih bitij
kjer genijem razbijejo nartne kosti s kavlji za transportiranje lesa
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer je fotografiranje omejeno na rastline ki potem rasejo naprej in razženejo papir
kjer se na podstrešjih sušijo slive in kapljajo v stare pesmi
kjer matere vojakov pakete s hrano navijajo na kolo
kjer so čaplje stesane kot atletske postave argonavtov
mrtvi fantje! mrtvi fantje!
kjer pridejo mornarji na obisk
kjer v vilah razgečejo konji, dišijo popotniki
kjer so kahlice po kopalnicah prelepljene z risbami irisovih semen
kjer ljudožrce hranijo s skodlami
kjer so trte zavite v sive pajčolane da se naredi mrena na očeh ljubosumnih

© Tomaž Šalamun
De: Bela Itaka
Ljubljana : DZS, 1972
Producción de Audio: Študentska založba

Traducciones:

Idioma: catalán

Joves morts

joves morts! joves morts!
allà, a les estepes, els ocells es dissipen i el dia es parteix per la meitat
allà els caps fets daus són vaixells de vela per murmuris i els carros
                 de taulons xoquen contra les roques
allà els matins brillen com els ulls eslaus
allà, al nord, les bufetades dels castors ressonen com la invitació a la mort
allà els nens tenen els ulls morats i trepitgen amb ràbia els feixos de llenya
allà els mancs de braços arrencats foragiten els bous dels veïns
allà el fred s’espera fent cua
allà el pa fa pudor de vinagre i les dones de bèstia
joves morts! joves morts!
allà els ullals treuen foc i remoregen els contes per als infants
allà l’art més preuat és clavar amb un salt d’arc un esclau
allà cremen enormes extensions de moresc perquè l’olor arribi a Déu
joves morts! joves morts!
allà hi ha esglésies per als ocells perquè s’acostumin al pes de l’ànima
allà els habitants després de cada àpat fan petar els elàstics i d’amagat,
                 sota la taula, trepitgen els textos sagrats
allà els cavalls són negres de sutge
joves morts! joves morts!
allà les bitlles són les eines dels gegants que s’eixuguen les mans greixoses
                 contra els troncs tallats
allà šalamun és rebut amb un crit
joves morts! joves morts!
allà tots els porters són de pell groga per no necessitar gaire temps per tancar els ulls
allà els venedors de carn són abatuts amb raquetes i deixats sense sepultura
allà el danubi desemboca en un cinema i el cinema desemboca al mar
allà el so del clarí dóna el senyal per la primavera
allà les ànimes volen fent arcs altíssims i les bèsties murmuren com un conjunt
joves morts! joves morts!
allà les lectures són envoltades de grava comprimida perquè se senti si hi topes
allà els arbres tenen rosca i les fileres d’arbres, articulacions
allà als nens només néixer els fan la incisió com a les alzines sureres
allà serveixen l’alcohol a les velles
allà el jovent es burxen dins la boca com si draguessin el fons d’un riu
joves morts! joves morts!
allà les mares són orgulloses i arrenquen filots dels seus fills
allà les locomotores estan cobertes de sang d’ant
joves morts! joves morts!
allà la llum es podreix i rebenta
allà els ministres porten vestits de granit
allà els bruixots fan caure els animals dins cistells, els xacals tapen els ulls a les llúdrigues
joves morts! joves morts!
allà els punts cardinals estan marcats amb una creu
allà el blat és aspre i les galtes inflades pels incendis
allà els ramats tenen els ulls de cuir
allà totes les cascades són de massa de farina, lligades amb cintes negres de cossos joves
allà als genis els trenquen els metatarsos amb ganxos per transportar fusta
joves morts! joves morts!
allà les fotografies són reservades exclusivament per les plantes que
                 creixen i creixen fins fer petar el paper
allà, a les golfes, s’assequen les prunes i cauen gota a gota als vells poemes
allà les mares dels soldats lliguen els paquets amb menjar a la bicicleta
allà les grues tenen els mateixos cossos atlètics que els argonautes
joves morts! joves morts!
allà els mariners reten visita
allà, en les vil·les, renillen els cavalls i els viatjants fan bona olor
allà, als banys, els orinals són revestits amb paper pintat amb llavors de lliri
allà els caníbals se’ls alimenta amb tegells
allà les vinyes s’emboliquen amb vels grisos perquè els ulls gelosos tinguin cataractes

Traducció de Simona Škrabec
Idioma: checo

MRTVI HOSI

mrtví hoši! mrtví hoši!
kde ve stepích vzletí hejno ptáků a rozpůlí se dům
kde jsou kostky hlav plachetnice na šeptání a vozy prken
                                                  se odrážejí od skal
kde jsou jitra třpytná jak oči slovanů
kde se na severu čvachtají bobři že se to rozléhá jako
                                                 pozvání k smrti
kde děti ukazují podlité oči a zběsile skáčou po otýpkách
kde s utrhanýma rukama plaší sousedům býky
kde čekají ve frontě na zimu
kde je chléb cítit octem, ženy zvířaty
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde se zalesknou tesáky a zašumí pohádky
kde je největší umění přibít otroka v oblouku skoku
kde zapalují kukuřici na obrovských plochách že ji ucítí bůh
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde jsou zvláštní kostely ptáků aby si zvykli na břemeno duše
kde obyvatelé při každém jídle tleskají šlemi a pod stolem
                                                  ničí svaté texty
kde jsou koně černí od sazí
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde jsou kuželky nástrojem obrů kteří si otírají mastné
                                                  dlaně o klády
kde by šalamuna uvítali pokřikem
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde jsou všichni vrátní žlutokožci aby promarnili míň času
                                                 na zavírání očí
kde prodavače masa umlátí sázečkami a nepohřbí je
kde teče dunaj do kina a z kina do moře
kde je vojenská trubka znamením jara
kde dělají duše vysoké oblouky a šeptají ve sboru zvířat
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde je čtení upevněno štěrkem aby bylo slyšet náraz na ně
kde jsou stromy na závity, stromořadí na klouby
kde dětem hned první den naříznou kůži jako korkovníkům
kde nalévají alkohol stařenám
kde si mladí hrabou po ústech jako bagr po dnu řeky
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde jsou matky pyšné a rvou ze synů vlákna
kde jsou lokomotivy polité losí krví
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde světlo uhnije a pukne
kde jsou ministři oblečeni do žuly
kde čarodějové učarovali aby zvířata padla do košů šakali
                                                  stojí na očích vydrám
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde kříži označují světové strany
kde je obilí drsné a tváře naběhlé od požárů
kde mají stáda kožené oči
kde jsou všechny vodopády z těsta, vážou je černými stuhami
                                                  mladých bytostí
kde géniům prorážejí kosti v nártech skobami pro transport dřeva
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde je fotografování omezeno na rostliny které pak rostou
                                                 dál a rozežírají papír
kde se na půdách suší švestky a kapou do starých písní
kde jsou volavky vytesané jako atletické postavy argonautů
mrtví hoši! mrtví hoši!
kde námořníci přicházejí na návštěvu
kde ve vilách řehtají koně, páchnou poutníci
kde jsou dlaždice v koupelnách polepené kresbami irisových
                                                  semen
kde lidožrouty krmí šindeli
kde jsou keře révy zavinuté do šedých závojů aby se vytvořila
                                                  mázdra na očích žárlivců
mrtví hoši! mrtví hoši!

přeložil František Benhart

In: Tomaž Šalamun: Stromořadí Naděje. H&H 2003
Idioma: alemán

TOTE BURSCHEN

tote Burschen! tote Burschen!
wo in den Steppen Vögel aufflattern und der Tag sich halbiert
wo die Würfelköpfe Segler sind zum Flüstern und Wagen mit Brettern
     von den Felsen abprallen
wo die Morgende strahlend sind wie die Augen von Slaven
wo sich im Norden die Biber ohrfeigen daß es schallt wie ein Aufruf
     zum Tode
wo die Kinder blutunterlaufene Augen zeigen und voller Wut auf
     Reisigbündel springen
wo man mit abgerissenen Armen die Stiere der Nachbarn erschreckt
wo man auf den Frost in der Schlange wartet
wo das Brot nach Essig stinkt, die Frauen nach Raubtieren
tote Burschen! tote Burschen!
wo Reißzähne aufblitzen und Märchen raunen
wo die größte Kunst ist den Sklaven im Bogen des Sprungs festzunageln
wo man auf riesigen Flächen den Mais abbrennt damit Gott ihn
     riechen kann
tote Burschen! tote Burschen!
wo es besondere Kirchen für Vögel gibt in denen sie sich gewöhnen
     an die Lasten der Seele
wo sich die Einwohner um jeden Bissen Brot mit Hosenträgern
     peitschen und unterm Tisch die heiligen Texte mit Füßen treten
wo die Pferde schwarz sind vom Ruß
tote Burschen! tote Burschen!
wo Kegel das Werkzeug von Riesen sind, die an den Stämmen die
     fettigen Handballen reiben
wo man Šalamun begrüßen würde mit Schreien
tote Burschen! tote Burschen!
wo die Türsteher blond sind um weniger Zeit zu brauchen die Augen
     zu schließen
wo man Fleischverkäufer mit Schaufeln erschlägt und nicht begräbt
wo die Donau ins Kino fließt aus dem Kino ins Meer
wo die Militärtrompete das Zeichen für Frühling ist
wo die Seelen hohe Bögen spannen und flüstern im Raubtierchor
tote Burschen! tote Burschen!
wo die Lektüre befestigt wird mit Schotter so daß man hört wenn
     gegen ihn geschlagen wird
wo Bäume Schraubgewinde, Alleen Gelenke haben
wo man den Kindern vom ersten Tag an die Haut abschält wie den
     Korkeichen
wo man an alte Frauen Alkohol ausschenkt
wo die Jugend sich in den Zähnen stochert wie der Bagger auf dem
     Grunde des Flusses
tote Burschen! tote Burschen!
wo Mütter auf ihre Söhne stolz sind und Fasern aus ihnen reißen
wo Lokomotiven übergossen sind mit Elchblut
tote Burschen! tote Burschen!
wo das Licht verwest und aufbricht
wo Minister in Granit gekleidet sind
wo Zauberer so gezaubert haben daß Tiere in die Körbe gefallen sind
     Schakale stehen auf den Augen von Ottern
tote Burschen! tote Burschen!
wo die Seiten des Himmels bezeichnet sind mit Kreuzen
wo das Getreide rauh ist, die Gesichter gedunsen von Bränden
wo die Herden Lederaugen haben
wo alle Wasserfälle Teig sind, verknotet mit den schwarzen Bändern
     junger Wesen
wo man dem Genie die Fußknochen mit Holzfällerhaken zertrümmert
tote Burschen! tote Burschen!
wo das Photographieren auf Pflanzen beschränkt wird die danach
     weiterwachsen und das Papier zerreißen
wo unter den Dächern Pflaumen gedörrt werden und in alte Lieder
     tropfen
wo Soldatenmütter Freßpakete aufs Rad flechten
wo Reiher zusammengezimmert werden wie die athletischen Figuren
     der Argonauten
tote Burschen! tote Burschen!
wo Seeleute zum Hausbesuch kommen
wo in den Villen Pferde wiehern, Reisende duften
wo die Fliesen in den Bädern beklebt sind mit Zeichnungen vom Samen
     der Iris
wo Menschenfresser mit Holzschindeln gefüttert werden
wo Reben mit grauem Flor umwunden sind so daß sich der graue Star
     entwickelt in den Augen der Eifersüchtigen
tote Burschen! tote Burschen!

Aus dem Slowenischen von Peter Urban
aus: Tomaž Šalamun, Vier Fragen der Melancholie. Gedichte. Slowenisch/Deutsch. Wien: Edition Korrespondenzen, 2003
© Edition Korrespondenzen, Wien 2003
Idioma: inglés

DEAD MEN

dead men, dead men
where in the steppes the birds flit and the day splits in half
where the cube heads are sailboats of whispering and the wagon
         loads of boards rebound off cliffs
where mornings glitter like the eyes of Slavs
where in the north the beavers slap each other, it resounds as an
         invitation to death
where the children point to their livid eyes and jump with rage on
         the timber
where, with their torn-off arms, they scare the bulls belonging to the
         neighbors
where they stand in line for the cold
where the bread stinks of vinegar, women of wild animals
dead men, dead men
where the tusks flash and fairy tales rustle
where the highest art is to nail the slave in midair
where the corn is burned on the vast plains so that God can smell it
dead men, dead men
where there are special churches for birds to teach them to bear the
        burdens of their souls
where the inhabitants at every meal snap their braces and step on
         sacred texts under the table
where the little balls are orange, mothers are nailed onto square
         shapes
where the horses are black with soot
dead men, dead men
where the skittles are tools of giants bruising their greasy hands on
        logs
where Šalamun would be greeted with screams
dead men, dead men
where all doormen are yellow men because they blink faster
where meat dealers are beaten to death with rackets and left
        unburied
where the Danube flows into the movie, from the movie into the sea
where the soldier's bugle is the signal for spring
where souls leap high and whisper in chorus
dead men, dead men
where the reading is strengthened with gravel, to be heard when we
         strike it, it booms
where the trees have screw threads, the boulevards knee joints
where they cut into children's skin the first day after birth, as into
         cork trees
where they sell alcohol to the old women
where the youth scrapes his mouth as the dredger scrapes the
         bottom of the river
dead men, dead men
where mothers are proud and pluck out filaments from their sons
where the locomotives are covered with elk's blood
where the light rots and cracks
where the ministers are dressed in granite
where wizardry causes animals to fall into baskets, the jackals
         tread on the eyes of otters
dead men, dead men
where one marks the sides of the sky with the cross
where the wheat is rugged and the cheeks puffed up by fires
where the flocks have eyes of leather
where all waterfalls are of dough, they tie them with black ribbons of
         young beings
where they break the instep bones of geniuses with timber hooks
dead men, dead men
where photography is limited to plants that grow and blow up the
         paper
where the plums dry in the lofts and fall in the old songs
where soldiers' mothers wheel the food parcels up to the rack
where the herons are built as athletic Argonauts
dead men, dead men
where sailors come to visit
where in the villas the horses neigh, the travelers smell
where the little bathroom tiles are covered with drawings of iris seeds
where the cannibals are fed wooden shingles
where the vine branches are wrapped in gray veils so that the eyes of
         the jealous film over

Translated by Michael Biggins
© by White Pine Press
Idioma: español

HOMBRES MUERTOS

¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde revolotean las aves en las estepas y el día se parte en
   dos
donde cubos de cabezas son veleros para murmurar y carros
   con tablas rebotan contra las rocas
donde las mañanas brillan como los ojos de los eslavos
donde en el norte se abofetean los castores y resuena como
   una invitación a la muerte
donde los niños muestran ojos lívidos y con furor saltan
   sobre los haces de leña
donde con brazos arrancados espantan a los toros de los
   vecinos
donde en fila esperan el frío
donde el pan huele a vinagre y las mujeres a bestias
¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde destellan los colmillos y susurran cuentos de hadas
donde el mayor arte es clavar a un esclavo en medio de un
    salto
donde queman el maíz sobre grandes superficies para que lo
    huela dios
¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde hay iglesias especiales para pájaros, para que se habi-
    túen al peso del alma
donde los habitantes en cada comida chasquean con sus
    tirantes y debajo de la mesa pisotean textos sagrados
donde los caballos son negros por el hollín
¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde los bolos son las herramientas de los gigantes que fro
    tan sus palmas grasientas contra los troncos    
donde a Šalamun le darían la bienvenida a gritos
¡hombres muertos! ¡hombres muertos'
donde todos los porteros son de raza amarilla, porque con-
    sumen menos tiempo en cerrar los ojos      
donde matan a los vendedores de carne a golpe de raqueta
      y no los sepultan
donde el Danubio corre al cine y del cine al mar
donde el clarín militar es señal de primavera
donde las almas trazan grandes arcos y murmuran en el coro
      de bestias
¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde la lectura está consolidada con grava y se oye si uno
      golpea contra ella
donde los árboles son a rosca y las alamedas con articula-
      ciones
donde ya al primer día de nacer les hacen a los niños una
    incisión en la piel como a los alcornoques
donde sirven bebidas alcohólicas a las ancianas
donde los jóvenes escarban por la boca como una daga por
    el fondo del río
¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde las madres son orgullosas y arrancan hebras de sus
    hijos
donde las locomotoras están cubiertas de sangre de salmón
donde la luz se pudre y revienta
donde los ministros están vestidos en granito
donde los hechizeros han encantado a los animales para que
    caigan en cestas y los chacales están parados sobre los
    ojos de las nutrias
¡hombres muertos! ¡hombre muertos!
donde marcan los puntos cardinales con cruces
donde el trigo es áspero y las mejillas hinchadas por el fuego
donde los rebaños tienen ojos de cuero
donde todas las cascadas son de masa y las atan con cintas
   negras de seres jóvenes                     
donde a los genios les rompen los huesos del empeine con
    ganchos para transportar madera
¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde la fotografia está limitada a las plantas, las que luego
    siguen creciendo y hacen estallar el papel
donde en los desvanes se secan las ciruelas y gota a gota caen
    dentro de viejos poemas
donde las madres de los soldados enrollan los paquetes de
    comida sobre las bicicletas
donde las garzas están talladas como las atléticas figuras de
    los argonautas
¡hombres muertos! ¡hombres muertos!
donde los marineros vienen de visita
donde en las villas relinchan los caballos y huelen bien los
    viajeros
donde los azulejos de los cuartos de baño están cubiertos de
     dibujos de semillas de lirio
donde alimentan a los caníbales con ripias
donde las vides están envueltas en velos grises, para que se
     nublen los ojos de los celosos

Traducción de Pablo J. Fajdiga

In: Tomaž Šalamun: selección de poemas. Madrid: Visor 1999
Idioma: finés

KUOLLEET POJAT

kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä linnut arolla lehahtavat lentoon ja päivä halkeaa kahtia
missä päiden kuutiot ovat kuiskeen purjeveneitä ja lautakuormat kimpoavat kallioista
missä aamut sädehtivät kuin slaavien silmät
missä majavat pohjoisessa läimivät toisiaan niin että se kuulostaa kuolinkutsulta
missä lapset osoittavat verestäviä silmiään ja hyppivät raivokkaasti risukasojen päällä
missä he irti revenneillä käsillään säikyttävät naapurien härkiä
missä he odottavat jonossa pakkasta
missä leipä haisee etikalta, naiset villieläimiltä
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä torahampaat välkkyvät ja sadut alkavat hälistä
missä suurinta taidetta on naulita orja ilmaan kesken loikan
missä maissia poltetaan silmänkantamattomilla lakeuksilla niin että jumala haistaa sen
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä linnuilla on omia kirkkoja joissa ne oppivat kantamaan sielunsa taakkaa
missä ihmiset joka aterialla läpsyttävät henkseleitään ja polkevat
pöydän alla pyhiä tekstejä
missä pienet pallot ovat oranssinvärisiä ja äidit on naulattu neliöiden muotoon
missä hevoset ovat mustia noesta
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä keilat ovat rasvaisia käsiään pölkkyihin pyyhkivien jättiläisten työkaluja
missä šalamunia tervehdittäisiin huudoin
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä kaikki ovenvartijat ovat keltaihoisia, jotta he ehtivät sulkea silmänsä nopeammin
missä lihakauppiaat hakataan kuoliaaksi leipälapiolla ja jätetään hautaamatta
missä tonava virtaa elokuvateatteriin ja elokuvateatterista mereen
missä sotatorvea pidetään kevään merkkinä
missä sielut loikkaavat korkealle ja kuiskivat villieläinten kuorossa
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä lukemista vahvistetaan soralla niin että voi kuulla jos satuttaa itsensä siihen
missä puut ovat kerällä ja puistokadut nivelikkäitä
missä vastasyntyneiden ihoa leikataan heti ensimmäisenä päivänä kuin korkkitammea
missä vanhoille naisille tarjotaan alkoholia
missä nuoret tonkivat suutaan kuin ruoppaaja joen pohjaa
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä äidit ovat ylpeitä ja nyppivät pojistaan säikeitä
missä veturit on valeltu hirvenverellä
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä valo mätänee ja halkeaa
missä ministerien puvut ovat graniitista
missä taikurit ovat loihtineet eläimet putoamaan koreihin ja sakaalit seisomaan
saukkojen silmillä
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä ilmansuunnat merkitään risteillä
missä vilja on karkeaa ja posket tulipalojen pöhöttämät
missä laumoilla on nahkasilmät
missä kaikki putoukset ovat taikinasta ja sidotaan nuorten olentojen mustilla nauhoilla
missä nerojen jalkapöydänluut murskataan tukkimiehen haalla
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä valokuvataan vain kasveja, jotka jatkavat kasvamistaan kunnes
puhkaisevat paperin
missä luumut kuivuvat ullakolla ja varisevat vanhoihin lauluihin
missä sotilaiden äidit käärivät ruokapaketteja pyöräntarakalle
missä haikarat on veistetty kuin argonauttien atleettiset vartalot
kuolleet pojat! kuolleet pojat!
missä merimiehet käyvät vierailulla
missä huviloissa hevoset hirnuvat ja matkailijat tuoksuvat
missä kylpyhuoneen kaakelit on liimattu täyteen iiriksen siementen kuvia
missä ihmissyöjiä ruokitaan paanuilla
missä viiniköynnökset kiedotaan harmaaseen harsoon niin että kateellisten silmät
peittyvät kalvolla
kuolleet pojat! kuolleet pojat!

Translated by Kari Klemelä & Anni Sumari

In: Tomaž Šalamun: Bela Itaka, DZS, 1972
Idioma: francés

GARÇONS MORTS

garçons morts ! garçons morts !
                là où dans les steppes les oiseaux filent et les
jours se dédoublent
                où les dés des têtes sont des voiliers pour le
murmure et des convois de planches se détachent des
rochers
                où les matins sont brillants comme les yeux
des Slaves
                où au nord se soufflettent les castors produi-
sant un écho qui est comme une

          invitation à la mort
                où les enfants dévoilent des yeux au beurre
noir et sautent rageusement sur des fagots
                où, les bras arrachés, on fait peur aux tau-
reaux des voisins
                où l’on attend le froid à la file indienne
                où le pain empeste le vinaigre, et les femmes
les fauves
                garçons morts ! garçons morts !
                 où les défenses se mettent à luire et les
contes à bruire
                 où le grand art, c’est de clouer un esclave
dans l’arc du saut
                 où l’on allume le maïs sur de grandes éten-
dues pour que dieu le sente
                 garçons morts ! garçons morts !
                 où il y a des églises pour oiseaux afin de les
habituer au fardeau de l’âme
                où les habitants à chaque pas claquent des
bretelles et piétinent sous la table

          les textes sacrés
                où les chevaux sont noirs de cendres
                garçons morts ! garçons morts !
                où les quilles sont des outils de géants
essuyant leurs paumes graisseuses à

          des rondins
                garçons morts ! garçons morts !
                où les portiers ont la peau jaune pour pou-
voir fermer les yeux plus vite
               où l’on achève les vendeurs de viande avec
des raquettes et ne les enterre pas
               où le Danube coule de cinéma en cinéma
vers la mer
               où la trompette militaire annonce le prin-
temps
               où les âmes font de grands détours et chu-
chotent dans une assemblée de fauves
               garçons morts ! garçons morts !
               où l’on consolide la lecture avec du gravier
pour qu’elle rende un bruit
               où les arbres sont à vis, les allées à joints
               où dès le lendemain de leur naissance on
entaille la peau des enfants comme celle des chênes-lièges
               où l’on verse de l'alcool aux vieilles
               où la jeunesse fouille sa bouche comme l’ex-
cavatrice le fond de la rivière
               garçons morts ! garçons morts !
               où les mères sont fières et arrachent des
fibres à leurs fils
               où les locomotives sont arrosées du sang
des élans
               où la lumière pourrit et explose
               où les ministres sont vêtus de granit
               où les magiciens ont ensorcelé les animaux
qui tombent dans des paniers,
                                               chacals debout
sous les yeux des loutres
               garçons morts ! garçons morts !
               où avec des croix on indique les côtés du ciel
               où le blé est rugueux et les joues gonflées
par les incendies
               où les troupeaux ont des yeux de cuir
               où toutes les cascades sont faites de pâte, que
l’on tisse avec les rubans noirs

         d’êtres jeunes
               où l’on brise le cou-de-pied des génies avec
des crochets pour transporter le bois
               garçons morts ! garçons morts !
               où la photographie se limite aux plantes qui
ensuite continuent à pousser et font
         éclater le papier
               où dans les greniers sèchent des prunes qui
gouttent dans de vieilles chansons
               où les mères de soldats enroulent leur colis
de nourriture à un rouet
               où les hérons sont charpentés comme les sil-
houettes athlétiques des argonautes
               garçons morts ! garçons morts !
               où les marins viennent en visite
               où dans les villas hennissent les chevaux,
embaument les voyageurs
               où sur le carrelage des salles de bains sont
collés des dessins de graines d’iris
               où l'on nourrit les cannibales avec des bar-
deaux
               où les pieds de vigne sont enveloppés dans
des toiles grises pour qu’une membrane recouvre les yeux
des jaloux
               garçons morts ! garçons morts !

Traduit du slovène par Mireille Robin et Zdenka Štimac avec l'auteur

© Tomaž Šalamun et les éditions Est-Ouest Internationales
In: Tomaž Šalamun : Poèmes choisis. Paris: éditions Est-Ouest Internationales 2001
Idioma: italiano

GIOVANI MORTI

giovani morti! giovani morti!
dove nelle steppe gli uccelli spiccano il volo e il giorno si dimezza
dove i cubi delle teste sono velieri per sussurrare e i carri
             delle assi di legno rimbalzano dalle rocce
dove i mattini sono splendidi come gli occhi degli slavi
dove a nord i castori si schiaffeggiano e gli schiaffi
              risuonano come un invito alla morte
dove i bimbi mostrano gli occhi cerchiati e con rabbia
              saltano su fastelli di legna
dove con braccia strappate spaventano i tori dei vicini
dove aspettano il freddo in fila
dove il pane puzza di aceto e le donne di bestie feroci
giovani morti! giovani morti!
dove rilucono le zanne e le fiabe frusciano
dove la più grande arte è inchiodare uno schiavo all'arco del salto
dove bruciano il mais su enormi superfici sicché dio lo fiuta
giovani morti! giovani morti!
dove ci sono apposite chiese di uccelli affinchè si abituino
             al fardello dell'anima
dove gli abitanti ad ogni pasto fanno schioccare le bretelle
             e sotto il tavolo calpestano testi sacri
dove i cavalli sono neri di fuliggine
giovani morti! giovani morti!
dove i birilli sono arnesi dei giganti che si strofinano
             le mani unte sui tronchi
dove saluterebbero šalamun con un grido
giovani morti! giovani morti!
dove tutti i portieri sono di pelle gialla per perdere meno tempo
             a chiudere gli occhi
dove i venditori di carne sono percossi a morte con le racchette
            e non vengono sepolti
dove scorre il danubio nel cinema dal cinema nel mare
dove la tromba militare è un presagio di primavera
dove le anime fanno ampie volute e mormorano in coro con le belve
giovani morti! giovani morti!
dove la lettura è rinforzata con la ghiaia perché si senta
             se si urta in essa
dove gli alberi sono a spirale, i viali a giunture
dove ai bimbi di un giorno intagliano la pelle come agli
             alberi di sughero
dove spacciano alcool alle vecchie
dove i giovani scavano nella propria bocca come la ruspa
             nel fondale di un fiume
giovani morti! giovani morti!
dove le madri sono orgogliose e dai figli sradicano fibre
dove le locomotive sono imbrattate di sangue di salmone
giovani morti! giovani morti!
dove la luce marcisce e scoppia
dove i ministri indossano granito
dove i maghi hanno incantato gli animali fino a farli cadere
             in canestri, gli sciacalli stanno sugli occhi delle lontre
giovani morti! giovani morti!
dove segnano con delle croci i punti cardinali
dove il grano è ruvido e le guance gonfie a causa degli incendi
dove le greggi hanno occhi di cuoio
dove tutte le cascate sono di pasta cruda, le collegano con
             nastri neri di giovani creature
dove ai geni rompono le ossa dei piedi con gli uncini per
             il trasporto di legname
giovani morti! giovani morti!
dove è permesso fotografare solo piante che dopo continuano
             a crescere e fanno scoppiare la carta
dove nei solai si stanno seccando le prugne e gocciolano
             in vecchie cantilene
dove le madri dei soldati avvolgono pacchi di viveri su una ruota
dove gli aironi sono squadrati come le atletiche sagome
             degli argonauti
giovani morti! giovani morti!
dove vengono in visita i marinai
dove nelle ville nitriscono i cavalli, odorano i viandanti
dove le piastrelle nei bagni sono ricoperte con disegni
             di semi d'iris
dove nutrono i cannibali con assicelle di legno
dove le viti sono avvolte in velli grigi perché si faccia
             una cateratta sugli occhi dei gelosi
giovani morti! giovani morti!

©Tomaž Šalamun
Translated by Jolka Milič

In: Fuoco verde, fiore verde = Zelen ogenj, zelen cvet
Koper : Lipa 2000
Idioma: polaco

MARTWI GOŚCIE

martwi goście! martwi goście!
gdzie w stepach zrywają się ptaki i rozpoławia się dzień
gdzie kostki głów to żaglowce do szeptania i wozy desek odbijają się
                                                                                       od skał
gdzie poranki są błyszczące jak oczy słowian
gdzie na północy policzkują się bobry ze rozbrzmiewa jak zaproszenie
                                                                                       do śmierci
gdzie dzieci pokazują podkrążone oczy i z furią skaczą po faszynie
gdzie oderwanymi rękami płoszą sąsiadom byki
gdzie czeka się na mróz w kolejce
gdzie chleb śmierdzi octem, kobiety zwierzyną
martwi goście! martwi goście!
gdzie kły potrafią błysnąć i bajki zaszeleścić
gdzie największą sztuką jest przybić niewolnika w krzywej skoku
gdzie kukurydzę pali się na olbrzymich połaciach aż ją poczuje bóg
martwi goście! martwi goście!
gdzie są specjalne kościoły ptaków by przyzwyczaiły się do brzemienia
                                                                                         duszy
gdzie mieszkańcy przy każdym posiłku strzelają szelkami i pod stołem
                                                                          depczą święte teksty
gdzie konie czarne są od sadzy
martwi goście! martwi goście!
gdzie kręgle są narzędziem wielkoludów trących tłuste dłonie o polana
gdzie śalamuna przywitano by okrzykiem
martwi goście! martwi goście!
gdzie wszyscy portierzy są zółtoskórzy by zaoszczędzić czas przy
                                                                         przymykaniu oczu
gdzie sprzedawców mięsa dobija się rakietkami i nie grzebie
gdzie dunaj płynie do kina i z kina do morza
gdzie wojskowa trąbka oznacza wiosnę
gdzie dusze zataczają wysokie łuki i szepczą w chórze zwierząt
martwi goście! martwi goście!
gdzie czytanie umocnione jest żwirem że aż słychać gdy uderzyć o nie
gdzie drzewa są na kluczyk, alejki na zamiary
gdzie dzieciom już w pierwszym dniu życia nacina się skóre jak
                                                                           drzewom korkowym

gdzie alkohol podaje się staruszkom
gdzie młodzież grzebie w gębach jak koparka po dnie rzeki
martwi goście! martwi goście!
gdzie matki są dumne i wyrywają z synów włókna
gdzie lokomotywy oblane są krwią łosia
martwi goście! martwi goście!
gdzie światło gnije i pęka
gdzie ministrowie ubrani są w granit
gdzie czarodzieje zaczarowali tak, że zwierzęta wpadły w kosze
                                              szakale stoją na oczach wydr

martwi goście! martwi goście!
gdzie strony nieba oznaczone są krzyżami
gdzie zboże jest chropawe a twarze spuchnięte od pożarów
gdzie trzody mają skórzane oczy
gdzie wszystkie wodospady są z ciasta, wiąże się je czarnymi wstęgami
                                                                          młodych istot
gdzie geniuszom rozbija się kości śródstopia hakami do zwożenia drzewa
martwi goście! martwi goście!
gdzie fotografowanie ograniczone jest do roślin które potem rosną
                                                                        dalej i rozsadzają papier
gdzie na strychach suszą się śliwki i kapią w stare pieśni
gdzie matki żołnierzy łamią kołem paczki z żywnością
gdzie czaple wyciosane są jak atletyczne postury argonautów
martwi goście! martwi goście!
gdzie marynarze przychodzą w odwiedziny
gdzie w willach rżą konie, pachną podróżni
gdzie kafelki w łazienkach oblepione są obrazkami nasion irysu
gdzie kanibali karmi się gontami
gdzie winorośl owinięta jest w szare woalki aż katarakta zasnuwa
                                                                          oczy zazdrosnych

martwi goście! martwi goście!

©Tomaž Šalamun
Translated by Katarina Šalamun-Biedrzycka

In: Poker
Katowice: Instytucja Kultury Ars Cameralis Silesiae Superioris 2000
Idioma: ruso

MЕРТВЫЕ МАЛЬЧИКИ

мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где в степях притаились птицы и в зените день
где от холмов откалываются клочья шепота и куски
стона
где голубизна утр как славянские очи
где север доносит всхлипы бобров словно эхо
смерти
где дети в синяках рушат поленницы дров
где оторванными руками дразнят соседских быков
где в очередях поджидают мороз
где хлеб провонял уксусом а жены зверьем
мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где скалятся клыки и звенят сказки
где предел мастерства прибить раба на изгибе
прыжка
где жгут кукурузу на гигантских жаровнях чтоб
учуял бог
мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где над храмами привыкают птицы к бремени душ
где доедая обед щелкают подтяжками и топчут
рукописи под столом
где кони поседели от дорожной пыли
мертиые мальчики! мертвые мальчики!
где стволы орудий как руки великанов
прочесывают лес
где бы шаламуна встретили приветом
мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где узкoглазые привратники не тратят время чтоб
смежить веки
где торговцев мясом забивают и забывают
похоронить
где дунай впадает в кино из кино в море
где полковая труба призывает весну
где возносятся души и тают в чреве зверей
мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где книга ударяется о камень и пробуждает слух
где деревья для дыма и аллеи для крика
где детям после рождения делают ритуальный
надрез
где старушкам даруется выпивка
где зубочисткой во рту орудуют как багром
мертвые мальчики!  мертвые мальчики!
где матери гордятся сыновьями храня их локоны
где локомотивы летят облитые лосиной кровью
мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где свет гниет и лопается как нарыв
где министры одеты в гранитную униформу
где но волшебству звери пали перед шакалом на
зрачках выдр
мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где крестами обозначены стороны света
где тяжело дышат злаки и поля от пожаров опухли
где глаза у скота подернуты пленкой
где водопады как застывшее тесто как гирлянды
траурных лент
где гениям вырывают ребра крюками для
древесины
мертвые мальчики! мертвые мальчики'
где сфотографированные растения продолжают
расти сквозь бумагу
где на чердаке сухие сливы сливаются с песней
где солдатские матери готовят еду впрок
где цапли чеканны как статуи аргонавтов
мертвые мальчики! мертвые мальчики!
где моряки лишь гости на суше
не кони живут во дворцах и поездом пахнут
попутчики
где цветы в горшочках облеплены завязью
где людоедам предлагают отведать черепицы
где виноградники окутаны серым покровом от
завистливых глаз
мертвые мальчики! мертвые мальчики!

©Tomaž Šalamun
Translated by Nikita Ivanov

In: Избраннъіе стихотворения
Moskau 2003
Idioma: serbio

MRTVI MOMCI

mrtvi momci! mrtvi momci!
gde u stepama prhnu ptice i raspoluti se dan
gde su kocke glava jedrilice za šaptanje i kola dasaka se odbijaju od stena
gde su jutra sjajna kao oči slovena
gde se na severu šamaraju dabrovi da odjekuje kao poziv na smrt
gde deca pokazuju zakrvavljene oči i s besom skaču po svežnjevima pruća
gde s otkinutim rukama plaše susedima bikove
gde čekaju hladnoću u redu
gde smrdi hleb na sirće, žene na zveri
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde očnjaci sevnu i bajke zašume
gde je najveća umetnost prikovati roba u luku skoka
gde pale kukuruz na ogromnim površinama da ga nanjuši bog
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde su posebne crkve ptica da se priviknu bremenu duše
gde stanovnici pri svakom obroku hrane puckaju naramnicama i pod stolom gaze svete tekstove
gde su konji crni od čađi
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde su svi vratari žutokošci da potroše manje vremena za zatvaranje očiju
gde prodavce mesa dotuku loparima i ne sahrane ih
gde teče dunav u bioskop iz bioskopa u more
gde je vojnička truba znak za proleće
gde duše prave visoke lukove i šapuću u horu zveri
mrtvi momci ! mrtvi momci!
gde je čitanje učvršćeno šljunkom da se čuje ako se udari u njega
gde su drveta na uvojke, drvoredi na zglobove
gde deci već prvi dan posle rođenja zaseku kožu kao plutnjacima
gde alkohol toče staricama
gde omladina kopa po ustima kao bager po dnu reke
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde su majke ponosne te vlakna čupaju iz sinova
gde su lokomotive polivene lososovom krvlju
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde svetlo istrune i pukne
gde su ministri obučeni u granit
gde su čarobnjaci začarali da su životinje u korpe upale šakali stoje na očima vidri
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde krstovima označavaju strane neba
gde je žito hrapavo i obrazi podbuli od požara
gde krda imaju kožne oči
gde su svi vodopadi od testa, vezuju ih crnim trakama mladih bića
gde genijima razbiju kosti stopala kukama za transportovanje drveta
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde je fotografisanje ograničeno na biljke koje zatim rastu dalje i raznesu hartiju
gde se na potkrovljima suše šljive i kaplju u stare pesme
gde majke vojnika pakete s hranom namotavaju na točak
gde su čaplje istesane kao atletske figure argonauta
mrtvi momci! mrtvi momci!
gde dođu mornari u posetu
gde u vilama konji ržu, mirišu putnici
gde su noćne posudice po kupatilima izlepljene crtežima irisovog semenja                                
gde ljudoždere hrane šindrom
gde je loza zavijena u sive velove da se napravi mrena na očima ljubomornih
mrtvi momci! mrtvi momci!

©Tomaž Šalamun
Preveo sa slovenačkog Dejan Poznanović

Iz: Savremena slovenačka poezija

Beograd: Biblioteka”Naši vidici” 1974
Idioma: sueco

DÖDA MÄN

döda män! döda män!
där fåglar flaxar och dagen delar sig i två på stäppen
där kubhuvuden är viskningarnas segelbåtar och vagnlaster
studsar mot klipporna
där morgnar glittrar som slavers ögon
där bävrar slår varandra i norr, det ekar som
en inbjudan till döden
där barn pekar på sina blodsprängda ögon och ursinniga hoppar på fimpar
där de med sina avslitna armar skrämmer grannarnas tjurar
där de inväntar kylan på led
där brödet stinker av vinäger, kvinnorna av vilddjur
döda män! döda män!
där huggtänderna blänker till och sagorna susar
där den främsta konten är att spika fast slaven i luften
där majsen bränns ner på de vidsträckta slätterna så at Gud kan känna lukten
döda män! döda män!
där det finns särskilda kyrkor för fåglar, för att lära dem bära själens bördor
där invånarna vid varje matranson fäster
hängslena och trampar på heliga texter under bordet
där hästarna är svarta av sot
döda män! döda män!
där käglor är verktyg när jättar slår sina flottiga händer mot stockar
där Salamun skulle hälsas med skrik
döda män! döda män!
där alla dörrvakter är gulhyade så att de ska behöva mindre tid
att stänga ögonen
där köttförsäljare blir ihjälslagna med racket och inte begravs
där Donau flyter in i filmen, från filmen ut i havet
där trupprevljen är ett vårtecken
där själar hoppar högt och viskar i vilddjurens kör
döda män! döda män!
där läsandet förstärks med grus, för att höras när vi slår emot det
där träden har ringlat ihop sig, de trädkantade avenyerna har knäleder
där de skär i barnens hud redan första dagen efter födseln, som i korkekar
där de säljer alkohol till gamla kvinnor
där ungdomen skrapar munnen som en grävskopa botten på en flod
döda män! döda män!
där stolta mödrar plockar fibrer från sina söner
där lokomotiven är täckta med älgblod
döda män! döda män!
där ljuset ruttnar och spricker
där ministrar är klädda i granit
där trollkonster får djur att ramla i korgar, sjakaler trampar på utterögon
döda män! döda män!
där himlaranden markeras med ett kors
där vetet är grovt och eldarna fått kinderna att svälla
där flockarna har läderögon
där alla vattenfall är av deg, de binder dem med unga varelsers svarta band
där de bryter geniers fotledsben med timmerhakar
döda män! döda män!
där fotografering begränsas till växter som sedan växer vidare och spränger pappret
där plommon torkar på vinden och faller i de gamla sångerna
där soldatmödrar rullar matpaket på cykel
där hägrarna är byggda som atletiska argonauter
döda män! döda män!
där sjömän kommer på besök
där hästar gnäggar i villorna, resenärer luktar
där kakelplattorna i det lilla badrummet är täckta med teckningar av svärdsliljors frön
där kannibaler matas med träspån
där vinrankorna svepts in i grå slöjor så att de svartsjukas ögon täcks med en tunn hinna
döda män! döda män!

Översättning: Sophie Sköld & Jonas Ellerström
Från: När jag läser dig, simmar jag (Rámus, 2010)
Último Poema
   (LAK)
10 / 10
nächstes Gedicht
(JON)   
Escuchar todos los Poemas

Tomaž Šalamun

Foto © Jože Suhadolnik
* 04.07.1941, Zagreb, Croacia
† 27.12.2014, Ljubljana, Eslovenia

Tomaž Šalamun was born in Zagreb, Croatia, in 1941, and was regarded as one of Slovenia’s greatest contemporary poets and one of the leading figures of the East European poetic avantgarde. His poetry is marked by a unique surrealistic style. Since the 1960s he has published 41 volumes of verse, which have been translated into more than twenty languages.

Šalamun grew up in Koper in the former Yugoslavia. Under Tito’s rule he was arrested in 1964 for publishing a poem that was taken to be critical of the regime, but was able to leave prison after five days thanks to a wave of international protest. Šalamun has for decades been a wanderer between worlds, spending several years in the USA where among other things he was a guest of the University of Iowa Writers’ Workshop and a Fulbright Fellow at Columbia University. He taught in American universities and was cultural attaché at the Slovenian Embassy in New York. The many prizes he has won for his work include the Pushcart Prize, the Slovenian Prešeren Prize and, jointly with his German translator the Fabjan Hafner, the Prize of the City of Münster for International Poetry. He was a member of the Slovenian Academy for Arts and Sciences and lived in Ljubljana, Slovenia, until his death on December 27, 2014.

 Foto © Jože Suhadolnik
Publicaciones
  • Poker

    Ljubljana: samozaložba, 1966

  • Namen pelerine

    (Edicija Oho)

    Ljubljana: samozaložba, 1968

  • Romanje za Maruško

    Ljubljana: Cankarjeva založba, 1971

  • merika

    Maribor: Obzorja, 1972

  • Bela Itaka

    Ljubljana: Državna založba Slovenije, 1972

  • Ein Stengel Petersilie im Smoking

    (German translation)

    Frankfurt a.M.: Fisher Verlag, 1972

  • Arena

    Koper: Lipa, 1973

  • Turbines

    University of Iowa: Windhover Press, 1973

  • Sokol

    Ljubljana: Mladinska knjiga, 1974

  • Snow

    West Branch, Iowa: Toothpaste Press, 1974

  • Imre

    Ljubljana: Državna založba Slovenije, 1975

  • Turbine

    Maribor: Obzorja, 1975

  • Druidi

    Koper: Lipa, 1975

  • Praznik

    Ljubljana: Cankarjeva založba, 1976

  • Zvezde

    Ljubljana: Državna založba Slovenije, 1977

  • Metoda angela

    Ljubljana: Mladinska knjiga, 1978

  • Po sledeh divjadi

    Koper: Lipa, 1979

  • Zgodovina svetlobe je oranžna

    Maribor: Obzorja, 1979

  • Maske

    Ljubljana: Mladinska knjiga, 1980

  • Balada za Metko Krašovec

    Ljubljana: Državna založba Slovenije, 1981

  • Analogije svetlobe

    Ljubljana: Cankarjeva založba, 1982

  • Glas

    Maribor: Obzorja, 1983

  • Sonet o mleku

    Ljubljana: Mladinska knjiga, 1984

  • Soy realidad

    Koper: Lipa, 1985

  • Ljubljanska pomlad

    Ljubljana: Državna založba Slovenije, 1986

  • Mera časa

    Ljubljana: Cankarjeva založba, 1987

  • The Selected Poems of Tomaž Šalamun

    Edited by Charles Simic, Introduced by Robert Hass

    New York: ECCO Press, 1988

  • Živa rana, živi sok

    Maribor: Obzorja, 1988

  • Otrok in jelen

    Celovec/Salzburg: Wieser, 1990

  • Wal

    (German translations)

    Graz: Droschl Verlag, 1991

  • Hiša Markova

    Ljubljana: Aleph, 1992

  • The Shepherd, the Hunter

    Translated and edited by Sonja Kravanja (Columbia University Translation Prize)

    Santa Fe: Pedernal, 1992

  • Glagoli sonca

    izbrane pesmi

    Ljubljana: Mladinska knjiga, 1993

  • Alleen in jou heb ik gegorgeld van geluk

    translated by Raymond Detrez

    Leiden (BL): Plantage, 1995

  • Ambra

    Ljubljana: Mihelač, 1995

  • Homage to Hat and Uncle Guido and Eliot

    Selected poems

    edited by Charles Simic, introduction by Robert Hass

    ARC Publications International Poets, United Kingdom, 1997

  • The Four Questions of Melancholy

    Selected and New Poems

    edited by Christopher Merrill, [Nominated for the 1997 Los Angeles Times Book Prize for Poetry]

    New York: White Pine Press, 1997

  • Feast

    edited by Charles Simic, introduction by Edward Hirsch

    New York: Harcourt Brace, 2000

  • Gozd in kelihi

    [Wood and Chalices]

    Ljubljana: Cankarjeva Založba, 2000

  • A Ballad for Metka Krasovec

    Prague: Twisted Spoon Press, 2001

  • Table

    [Tablets]

    Poetry

    Maribor: Litera, 2002

  • Vier Fragen der Melancholie

    Gedichte [Zweisprachige Ausgabe]

    Aus dem Slovenischen von Peter Urban

    Wien: Edition Korrespondenzen, 2003

  • Aber das sind Ausnahmen

    Gedichte

    Aus dem Slovenischen von Peter Urban

    Wien: Edition Korrespondenzen, 2004

  • Ballade für Metka Krašovec

    Aus dem Slowenischen von Fabjan Hafner

    Wien: Edition Korrespondenzen, 2005

  • The Book for My Brother

    translated by Anselm Hollo, Christopher Merrill, Matthew Rohrer, Phillis Levin and others

    Orlando: Harcourt, 2006

  • Wink an die Sphinx

    Gedichte

    Aus dem Slowenischen von Fabjan Hafner

    Münster: Daedalus Verlag, 2007

  • Woods and Chalices

    translated by the author and Brian Henry

    Orlando: Harcourt, 2008

  • Rudert! Rudert!

    Gedichte. Zweisprachige Ausgabe, Slowenisch/Deutsch

    Übersetzt von Gregor Podlogar und Monika Rinck

    Wien: Edition Korrespondenzen, 2012

  • Steine aus dem Himmel

    Gedichte

    Berlin: Suhrkamp Verlag, 2023

Premios
  • 1999 Prešeren Prize

  • 2007 Preis für Europäische Poesie (Münster, Germany)

  • 2009 Golden Wreath (Struga, Macedonia)

Links
  • Tomaž Šalamun @ Poetry International Web

    More poems of Tomaž Šalamun in original and english translations and further information about the poet.

  • Tomaž Šalamun Poetry Centre

    was opened on Dec 27,2016 in Ljubljana

  • Tomaž Šalamun reads his poetry

    and answers questions from David Rivard, poetry editor at the Harvard Review, and discusses his poetic influences, including his childhood.

  • Lyrikschaufenster: Monika Rinck spricht über „Lesen: Lieben“ von Tomaž Šalamun

Video

Marcar poema / agregar à lista

marcado eces

Included in the following lists
  • along the riverside: Danube
    compiled by junijuliaugust
All public lists

Gedicht schon auf Favoritenliste

If you want to remember or list a poem, become a community member.

Register now
Más poetas de Eslovenia Más poemas de esloveno Las traducciones a esloveno

Poema Aleatorio

PUSH!

gedicht page complete: (1,194s)
  • Acerca de
  • Correo electrónico Informativo
  • Blog
  • Enlaces
  • Producido por
lyrikline é um projeto da Literaturwerkstatt de Berlim em cooperação com os parceiros da rede internacional do lyrikline
AutorInnen Traductores/as