Törtfehér

Ne gondolj a hosszú árnyékokra,
az estének nincs színe,
nem vöröslő az alkonyat,
ahogy mentségem sincs,
mégsem hiányzik,
lakótelep van csak,
betonszürkület,
ünnepi teríték vár rád
a boncasztalon.

*

Nincsen lift a házban,
úgy megszoktam,
éjszakánként még most is
hallom a hangját.

*

Ezek a sorok tényleg
rosszat akarnak,
nem találok mentséget erre sem,
villahegyre tűzve
egy csirkeszívet nézek,
az asztalon még
ott a többi szerv,
de ez az egész
mégsem működik nekünk.
Májfolt volt az arcodon,
ennyit biztosan tudok.

*

Mint egy régi tányér,
ez a szeretet törtfehér.

© Krusovszky Dénes, 2009
From: Elromlani milyen
Bratislava: Kalligram, 2009
ISBN: 978-80-8101-186-3
Audio production: Petőfi Literary Museum, 2018

Bruten vit

Tänk inte på de långa skuggorna,
kvällen har ingen färg,
skymningen är inte rodnande,
och jag ser ingen utväg,
det behövs ändå inte,
förortshus är allt som finns,
en betonggrå skymning,
en högtidsduk väntar dig
på obduk tionsbordet.

*

Det finns ingen hiss i huset,
men jag är så van vid det
att jag på natten, även nu,
kan höra dess ljud.

*

Dessa rader vill
verkligen skada,
jag hittar ingen utväg här heller,
spetsat på en gaffel
ser jag ett kycklinghjärta,
och på bordet
resten av organen
men inget av det här
fungerar för oss.
Du hade en leverfläck i ansiktet,
det vet jag med säkerhet.

*

Den här kärleken är bruten vit,
som en gammal tallrik.

Översättning: Daniel Gustafsson Pech