Thomas Nydahl 

Übersetzer:in

....och det är som om jag var kulan
i bingotrumman
jag gör saltomortaler
och dansar
en snabb foxtrott
och en idiot meddelar
se ett nummer har fallit ner
men aldrig mitt nummer
det faller aldrig ner

om jag bara kunde bli kvitt troheten
efterhängsen som en hemorrojd
hos den som för att komma undan fattigdomen
satsar allt på mitt nummer
utmattade ser de
hur de snurrande kulorna
faller bakom ruta
som en vinterstorm

och medan trumman fortfarande
snurrar mot slutet
ska jag ge allt
för att byta plats med min blysyster
och äntligen bryta igenom och
virvla runt i min silverklänning
Fri till sist
och som betagen skulle någon
ta mig till sitt hjärta
och byta mitt silver mot rött

jag
är lika tunn
som dina
ögonfransar

Män anländer som datum i en kalender
de fortsätter med sina månatliga besök
män som sett bottnen
i de djupaste flaskor
både jordens och himlens kungar
och som pärlor från ett trassligt halsband
sprids jag skälvande ut av deras beröring
deras hjärtslag öppnar dörrar
kärl reagerar på deras rösters kommandon
och vinden slickar deras ansikten likt en tokig hund
och galopperar efter deras tåg och strövar omkring
de klär av mig som om det var sig själva de klädde av
och de håller mig som en saxofon i sina armar
och oh denna musik denna ändlösa blues
som mjölk från brösten
dessa toner är för höga för mänskliga öron
dessa toner för låga för gudar
män som lär barn att skratta
män som lär tiden att gå
män som älskar andra män på klubbtoaletter
män som kyss självaste dödens hand
män som aldrig lyssnat till mina hotfulla drömmar
which bound me to a chair
mama their lips fall on me
like burning planes
they are powerful patient
and when the world crashes
everyone runs for shelters
they pause to pluck one of my lashes
mama not even mine
just anyone’s mama
come back
rescue me find me
in this plane wreck

om du vill komma in i denna lägenhet
måste du veta lösenordet
men du åker ändå
och du kommer ändå inte så lätt

det finns äpplen, persilja och mina
nakna runda bröstvårtor
som två korn röd kaviar
blir de en god efterrätt
och ändå åker du

din hand
dess sandfärg
håller hårt i räcket
Räckena är långa
och det finns mycket av din sand på dem
och jag hittar inte ut ur öknen
vi måste plocka upp ett minne
som en prostituerad för ikväll
och rida med det på en trähäst
runt lägenheten
och du kommer ändå inte in så lätt

på klockans urtavla
ser du hur visarna rör sig
hoppar på varandras axlar
hoppar och trampar på varandra
och här finner vi deras ofödda barn
var sa du att du var när jag
dödade dig på stadstorget inatt?

vår dröm är
inte att beskyddas mot döden
att vara helt tysta
läppar mot läppar
sov, baby, sov

att ställa frågor
som bara kan besvaras
med tystnad
och slunga dem emot mig
genom nätterna
sov, baby, sov

vi är alltför unga för att leva
och alltför gamla för att kriga
vårt syfte är
att skingras
vårt företag
att sjunka
vår skam är
vår berömmelse
vår måltid
är vår dröm
inte att beskyddas
mot döden
att vara helt tysta
läppar mot läppar

äsch, glöm alltsammans
vem bryr sig

sov, baby, sov

när någon lägger ner en massa tid på
att springa med huvudet före
mot en betongvägg
och han kravlar sig upp med den
mot sin kind
som en manet på en sjöstjärna
och erar
hur kroppen använder sitt minne
för att hålla sig kvar på jorden
och han står väntande där en stund
när hans ögon förvandlas till
vippande dockor
och hela det färgrika universum
liknar ett djupt
hål i vasken