Marie Silkeberg
TANKSTRECK
TANKSTRECK
En spricka. En Ariadnetunn övergång. Ett löfte om att läsa världen
annorlunda
En språklig EKG-kurva planas ut - allt det runda, uppresta i
bokstävernas teckning lägger sig som en horisontlinje. Att dö, att leva
Det betyder - världen är ännu i väntan, dold. Det betyder - världen för
ordet. Är ett öppet fält av korsande viljor, språk, läten, tystnader
Ett kaostecken. Dissonansernas. Hela sommaren förlorad i regnet. En bro
utan fästen. Stegring, spridning, ingen utgång säker
Att kliva rakt ut i sommaren. Med sina känsliga sniglar, sina fjäderfän
Måsskrin
Stygnen
En länk, ur led, en öppen förbindelse
Pausfågeln. Kommer jag plötsligt att tänka på. Vilken underbar
foreteelse. Paradisfågeln kastar sitt sken i etern och försvinner
Rördrommen, den skygga fågeln. Hur den osynlig framträdde i den ljusa
sommarnatten. Fyllde rymden, tecknade den med sitt mjuka läte
En pir. Händer i ett intrikat mönster. Från, till
- Och var är språket nu?
- Språket är i dina tankar
En stor containerkänsla
Jag ser på himlen. Så blå, oändlig. Ser ett enormt flygplansstreck som
tecknas över den, ser det lösas upp, skingras. De löst drivande vita formationerna
Inte moln, inte heller himmel. En eld kamouflerad till vithet
Som en fjäder från paradisfågeln. Sätter världen i brand
