Maria Freij
Translator
on Lyrikline: 4 poems translated
from: السويدية to: الانجليزية
Original
Translation
Om hur långvarig tyngdlöshet påverkar levande varelser
السويدية | Tua Forsström
Hundarna i Era filmer påminner
om Lajka. Stod också Ni en gång
på ett berg och såg det lilla ljuset färdas
över kvällshimlen? Om hunden haft
utsikt, hade den sett det lysande blåa
klotet med oceaner och moln. På marken
avlyssnades Lajkas andetag. Satelliten
störtade in i atmosfären och Lajka föll,
faller i vinddraget genom svarta speglar,
måste inte mera vara rymdsjuk, slipper
äta när klockan ringer. Lajka reser inte
längre i en hermetiskt tillsluten kabin,
kopplad till instrument som visar hur
långvarig tyngdlöshet påverkat levande
varelser. Lajka färdas i mörkret
renhjärtat, med alla herrelösa hundar.
Lajkas minne hedrades med ett nytt
cigarettmärke i Sovjetunionen.
Den första hunden in rymden
kom inte tillbaka, kommer
tillabaka som damm och regn.
from: Efter att ha tillbringat en natt bland hästar
Helsinki: Söderströms, 1997
Audio production: 2010, Kijasto 10 / Helsinki City Library
On how long-term weightlessness affects living creatures
الانجليزية
The dogs in Your movies remind me
of Laika. Did You, too, once stand
on a mountain and watch the little light travel
across the night sky? Had the dog had
a view, it would have seen the shining blue
sphere with oceans and clouds. On the ground,
Laika’s breathing was monitored. The satellite
plunged into the atmosphere and Laika fell,
is falling in the draught through black mirrors,
does not have to be space sick anymore, is spared
having to eat at the chime of the bell. Laika is no longer
travelling in a hermetically sealed cabin,
chained to instruments showing how
long-term weightlessness has affected living
creatures. Laika travels through the dark
pure of heart, with all strays.
Laika’s memory was honoured
with a new brand of cigarettes in the Soviet Union.
The first dog in space
did not come back, comes
back as dust and rain.
Part of the Red Room Company's Lyrikline Collaboration
Tiden är dyrbar, jag vet
السويدية | Tua Forsström
Tiden är dyrbar, jag vet,
alla har nog av sin egen plåga.
Jesus Kristus håller sin hand över
dem som sover och skogens djur.
Förlåt att jag upptog Er tid.
Jag vet att Ni handlar ett annat distrikt,
men jag trodde att hjärtat har inga gränser.
Ni har rätt: hysteri hjälper ingen.
Det lönar sig att vara glad.
from: Sånger
Söderströms & Symposium, 2006
Audio production: 2010, Kijasto 10 / Helsinki City Library
Time is precious, I know
الانجليزية
Time is precious, I know,
to each enough of one’s own suffering.
Jesus Christ holds his hand over
those asleep and the forest beasts.
I am sorry I took Your time.
I know that You handle another district
but I thought that the heart does not have boundaries.
You are right: hysteria helps no one.
It pays off, being happy.
Part of the Red Room Company's Lyrikline Collaboration
Mor säger att det är ett minne
السويدية | Eva Ström
Mor säger att det är ett minne
och jag kan få det
Jag kan få hennes minne
och fästa det i mitt, det har fransiga kanter
Det är ingen grå trasa, det är silke
och du lämnar mig väl inte, säger mor
Det finns mirakel, säger hon och jag säger
att jag ska fålla scarfen och göra den hel
from: Rött vill till rött
Stockholm : Bonnier, 2004
Audio production: M.Mechner, Literaturwerkstatt Berlin, 2005
Mother says that it’s a memory
الانجليزية
Mother says that it’s a memory
and I can have it
I can have her memory
and stitch it to mine, it has frayed edges
It’s no gray rag, it’s silk
and you won’t leave me, says mother
Miracles happen, she says and I say
that I will hem the scarf and make it whole
Jag skriver till dig för att
السويدية | Tua Forsström
Jag skriver till dig för att
jag inte längre tror det är
farligt att vistas här efter
mörkrets inbrott. Portar öppnas
och stängs. Folk skyndar förbi under
de granna lanternorna, det ligger i
väntans natur att folk skyndar förbi.
Jag förslösar här mina dagar i
overksamhet. Även i främmande städer
gör vi oss något som liknar ett hem:
en gata, ett oanseligt kvarter, några fula
hus. Et utsikt. Ett träd. Ett grönskande
träd vi passerar i regnet och fäster oss
vid utan att känna dess namn. Jag vill
inte att du är deformerad.
from: Parkerna
Helsinki: Söderströms, 1992
Audio production: 2010, Kijasto 10 / Helsinki City Library
I am writing you because
الانجليزية
I am writing you because
I no longer think that it is
dangerous dwelling here after
the break of night. Gates are opened
and closed. People scurry past under
the grand lanterns, it lies in the nature of
waiting that people scurry past.
I am wasting my days here in
idleness. Even in foreign cities
we make ourselves something like a home:
a street, an insignificant block, some ugly
houses. A view. A tree. A verdant
tree we pass in the rain and get attached to
without knowing its name. I do
not want you to be deformed.