Lars Gustafsson

السويدية

Zita Mažeikaitė

اللتوانية

FICHTE VID FOTOGENLAMPAN

När augusti månads mjuka mörker
plötsligt slöt sig
var det som om sjön slog därnere
med kortare slag, andades annorlunda
okända djur kanske tittade ut ur
sina hålor i strandkanten.
Och fotogenlampan tändes.
Den var som ett litet fyrtorn
i olika avsatser av glas och porslin
och den heta strömmen av upphettad luft
fick inte komma i gardinen.
Mycket noga med detta,
aldrig ställa lampan under gardinen.
Den gjorde, noga taget, mycken hetta
(skillnaden kändes tydligt i rummet)
och litet ljus. Och kring denna lampa flög
en arg liten metallblå insekt
filosofen Fichte hade på något sätt
tagit sig ut ur den tjocka bruna boken
på bordet,
där han förmodades bo.
Kretsade tills lågan tog honom.
Men då var kvällen slut.

© Lars Gustafsson
من: En tid i Xanadu
Stockholm: Natur och Kultur, 2002
الإنتاج المسموع: 2003, M. Mechner, literaturWERKstatt berlin

FICHTĖ PRIE ŽIBALINĖS

Kai rugpjūčio prieblanda
staiga sutirštėdavo
jūros mūša
rečiau imdavo plakti, kitaip alsuoti
pakrantėj nepažįstami gyviai
išlįsdavo iš savo urvelių.
Uždegdavau žibalinę
kaip nedidelį švyturį
iš pilvoto stiklo ir porceliano
įkaitęs oras
galėjo padegti užuolaidas
Turėjau būt atsargus
saugot užuolaidas.
Ta  lempa skleidė karštį
(aš pajusdavau jį)
bet šviesos buvo maža. Aplink lempą
dūgzdamas skraidė piktas tamsmėlis vabalas
tai filosofas Fichtė, tarsi pakilęs
iš storos parudusios knygos
kuri gulėjo ant stalo,
ko gero, jis ten ir gyveno,
įniršęs suko ratus virš lempos
kol liepsna jį prarydavo.
Tuo ir pasibaigdavo vakaras.

Iš švedų kalbos vertė Zita Mažeikaitė